Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Världen. Bulgariens ortodoxa kyrka överväger att flytta juldagen i överensstämmelse med den julianska kalendern. 25.12.2009 kl. 00:00

Människa. Kanslichef Jouko Lehmusto jobbar med hammare och spik på fritiden. I dag utlyser han julfreden i Åbo. 24.12.2009 kl. 00:00

Kultur. Under jul- och nyårshelgen sänder FST5 och radio Vega både julbön och -otta. Konsert med Frank Ådahl blir det på julafton. 24.12.2009 kl. 00:00

Teologi. Maria var en ung judisk kvinna, trolovad men ännu inte gift. Att föda barn utanför äktenskapet var i hennes livsmiljö en stor skam. 24.12.2009 kl. 00:00

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Minoritetsombudsmannen vill ha radioandakter också för andra än kristna. Frågan är inte aktuell förrän samfunden själva frågar efter dem, meddelar Rundradion. 23.12.2009 kl. 00:00

Människa. Till och med Anders Piltz, författare, professor och präst, har svårt med den första meningen. 23.12.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Två centrala vittnesbörd i Bibeln – den om Jesu födelse och den om hans död på korset – borde egentligen ha lett till att kristendomen varit endast en kort parentes i mänsklighetens historia. 23.12.2009 kl. 00:00

Ledare. Om rubriken för ledaren låter bekant kan det ha sin förklaring. Paul von Martens skrev nämligen för omkring ett par decennier sedan en utmärkt och tankeväckande bok med samma namn. 23.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkoherden kritisk till både utvisningsbeslutet och polisens förfarande. 22.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Kyrkans Utlandshjälp visar sig EU:s löfte om en kortsiktig klimatfinansiering vara destruktivt för FN:s millenniemål och minskandet av fattigdom. 22.12.2009 kl. 00:00

Världen. Julaftonens Midnattsmässa i Peterskyrkan börjar redan klockan 22. Påven är för kvällstrött för mässa vid midnatt. 22.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Julen innebär inget avbrott i de evangelisk-lutherska församlingarnas Samtalstjänst. 21.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Dålig ekonomi tvingar församlingar till nytänkande. I Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet kan fyra bli en. 21.12.2009 kl. 00:00

Insändare. Jag har en blogg här på Kyrkpressen.fi. På den bloggen skall jag skriva om den  del av kyrkohistorien som inte tas upp i moderna pastors eller prästutbildningar. Jag skall bara dokumentera fakta. Det är ganska otroligt att finna att en stor del av våra föregångares undervisning när det gäller relatíon, samtal och gemenskap inte finns med i den undervisningen. I stort kan man säga att det man lär ut går ut på envägskommunikation, envägsundervisning  är vad som gäller. "Tala om för" är metoden, det evangeliska "dela med dig" finns inte med eller tas upp i förbifarten. För att förstå detta bättre bör du följa med på min blogg här eller på bloggen, " TÅDENE Curt Olaussons blogg ". Jag kan lova dig att du kommer att bli överraskad över vad den dokumentationen visar. Jag måste säga att jag kände mig  lurad när jag förstod hur mycket av de gamles erfarenhet som ställts åt sidan. De gamle, Hus, Zinzendorf, Luther, Calvin och Wesley för att nämna några. 18.12.2009 kl. 00:00

MINNESSJUKDOM. Hennes stora kärlek försvinner, bit för bit, in i minnessjukdomens dimma. De lever i ett vidöppet nu. De lever i ett Getsemane. Hon lever allt närmare Gud. 19.10.2019 kl. 17:07

församlingsliv. Gud har humor, säger Lisa Enckell. I höst ställde hon upp i biskopsvalet i Borgå stift, nu har hon bland 45 sökande utvalts att sköta en ettårig församlingspastorstjänst i den finska församlingen i Berghäll. 18.10.2019 kl. 11:49

Tjänster. Jessica Bergström-Solborg och Alexandra Äng har sökt den lediganslagna kaplanstjänsten i Mariehamns församling. 17.10.2019 kl. 14:54

bistånd. 200 000 människor har varit tvungna att fly från sina hem i nordöstra Syrien. Kyrkans Utlandshjälp stöder en lokal samarbetsorganisation och hjälper flyktingarna förbereda sig för den kommande vintern. 17.10.2019 kl. 11:14

nedläggning. Petrus församlings Café Torpet har blivit omnämnt som ett av Helsingfors bästa caféer för barnfamiljer. Men verksamheten har kostat församlingen för mycket, och nu läggs caféet ner. 16.10.2019 kl. 11:38