Att söka riktningen

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen?

2.2.2007 kl. 00:00

Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen?

 

Här skall ges några förslag. Det första är att allt som görs skall ge uttryck för beundran för Gud. Annorlunda uttryckt: Guds lov. Detta är grundtonen i hela Psaltaren, Guds folks främsta bönbok genom alla tider. På grekiska kallas huvudgudstjänsten eukaristi – tacksägelse. Detta är nu inte bara något som skall prägla gudstjänsten. Tacksamhet och tacksägelse är den grundläggande mentaliteten i allt friskt mänskligt liv. Peter Halldorf har präglat uttrycket den eukaristiska människan. Vi blir mer mänskliga, ju mer vi uttrycker beundran, förundran och tacksamhet inför Gud.

Det andra kriteriet på att vi är inne på rätt riktning är skapelsens förvandling. Detta är det stora grundtemat i Bibeln. Allt handlar om detta enda: den gamla skapelsens förvandling till den nya, en förvandling där Guds folk utgör spjutspetsen och hoppets tecken för den övriga skapelsen.. När en församling steg för steg blir mindre självupptagen, mer optimistisk, mer självutgivande – då är dess liv på rätt väg.

Det tredje kriteriet för ett sunt församlingsliv är himmelen. Församlingen kan bestå av fem gamla, den kan bestå av hundra unga familjer, men uppgiften är densamma. Allt som görs eller sägs skall på något sätt föra dem närmare himmelen. Detta har både en negativ och en positiv sida. Den negativa handlar om att avslöja det som Václav Havel kallat ”livets oerhörda pinsamhet” – meningslösheten i ett liv utan relation till Jesus Kristus. Den positiva sidan är att gestalta den stora sanningen att Jesus är Herren, i den lilla församlingen med de fem trogna gamla, likaväl som i den stora församlingen med den brusande lovsången från hundratals unga. Jesus är Herren – detta är en så paradoxal sanning, så över all kalkyl och analys, att vi ständigt måste påminna varandra om den, i den stora framgången likaväl som i den slitsamma motgången.

Det fjärde kriteriet är Kristi närvaro. När vi planerar höstens konfirmandundervisning och äldreträffar, är det viktigt att vi inför varje moment ställer frågan: Hur ger detta uttryck för Kristi närvaro? Det gäller också när man arbetar med liturgin, det vill säga gudstjänstordningen, och när man överlägger om kyrkorenoveringen. Detta är den stora frågan för kyrkomusiken likaväl som för kyrkokonsten. Kristus är verkligen närvarande där två eller tre är samlade i hans namn. Församlingens uppgift är att finna de rätta formerna för hur man skall uppföra sig inför den Närvarande. En av Svenska Kyrkans främsta själasörjare under 1900-talet, Tor-Hugo Holmström, sade en gång: ”Ge akt på att du inte talar om den Närvarande som om han var frånvarande.” Soldaten vet hur han skall bete sig inför kompanichefen, doktoranden vet hur han skall bemöta professorn. Förstår de inte detta, kör det ihop sig. Församlingens former för att möta den Närvarande har också en annan uppgift, nämligen att ge uttryck för medvetande om och glädje över denna Närvaro, en glädje som tar gestalt i form, färg, ton och rörelse. Därmed öppnar den mångas blick för den Närvarande.

Det femte kriteriet är tro, hopp och kärlek. Allt som sägs, sjungs, görs, beslutas och gestaltas skall på något sätt bidra till att väcka och stärka tro, hopp och kärlek. Ju starkare denna verkan är, dess mer relevant är det som görs. Att stärka tro, hopp och kärlek är emellertid något som övergår mänsklig förmåga. Här är församlingen totalt beroende av den Helige Ande, och Anden är som duvan, mild och skygg. Allt som skrämmer bort Anden är livsfarligt för församlingen, allt som lockar fram den är positivt. Relationen till Anden är med andra ord helt avgörande för hur det skall gå med höstens arbete i de tusentals församlingarna. Blir den relationen god, fungerar församlingarna som Andens assistenter, som stöder den stora förvandling, som Anden ensam är mäktig att förverkliga.

Christian Braw



Tuulikki Koivunen-Bylund. Tuulikki Koivunen Bylund, emeritusbiskop i Svenska kyrkan, är en av fyra författare som skrivit under en debattartikel om dödshjälp i Dagens Nyheter. 1.2.2016 kl. 16:08

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08

ida-maria wikström. Mer eller mindre hela livet har Ida-Maria Wikström utkämpat en kamp mot orealistiska prestationskrav. 28.1.2016 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14

Peter Blumenthal, den enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Saltvik har förklarats obehörig för jobbet. 22.1.2016 kl. 16:08

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32