... underrätta mig när ni har hittat honom ...

Ledare. Ledare 2/2007 I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.
2.2.2007 kl. 00:00

I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.

I samma nummer undrar hedersdoktorn i teologi, författaren Paul von Martens varför samhället med sjukvårdspersonalen hjälp jagar ”människor med Downs syndrom för att om möjligt med hjälp av fosterfördrivning hindra att de föds”.Alltså för att se till att människor som Ricki och von Martens egen dotter, människor som har sin viktiga, välsignade plats i livet, inte skall finnas.Evangelietexten för senaste söndag, Trettondagen, berättade bland annat om hur kung Herodes gav sig på jakt efter ett ovälkommet barn, vars födelse en stjärna hade förkunnat.Herodes hann inte förhindra att det föddes, men med hjälp av sina trogna soldater gjorde han processen kort med alla gossebarn som kunde vara den judarnas kung som hotade hans och i förlängningen kanske till och med romarrikets ställning i regionen.De ”sakkunniga”, de vise männen, som han hade bett att bli underrättad av om var barnet fanns, hade däremot svikit. De hade i en dröm fått uppmaningen att inte avslöja var Jesus fanns och ”tog en annan väg hem till sitt land”.
Eventuellt kan det kännas orimligt och motbjudande att koppla samman dagens jakt på foster med Downs syndrom och Herodes framfart i Judéen för drygt ett par tusen år sedan.
Då var det ju fråga om att en samvetslös skurk till kung ville slå vakt om sin makt och om dess rikes makt han representerade.
I dag är det ju fråga om – hävdas det – att preventivt förhindra lidande. En människa med Downs syndrom kan ju inte leva ett så kallat normalt liv. Och föräldrar till en sådan människa förorsakas massor med problem av olika slag.
Med tanke på hur dyra människor med Downs syndrom påstås bli för samhället är det dessutom en direkt inbesparing om man aktivt ser till att sådana inte alls får födas.

Kopplingen inte bara kan utan måste i alla fall göras. Det som gör den ofrånkomlig är att det finns en gemensam nämnare för det som hände i Judéen för 2000 år sedan och det som händer i dag.
Den gemensamma nämnaren är bristen på respekt för människovärdet.
Naturligtvis kan man alltid diskutera om respekten för människovärdet är större eller mindre i dag än för 2000 år sedan. Och naturligtvis kan man alltid diskutera vilka uttryck respekten kan eller bör ta för att den skall anses existera.

Sådana diskussioner är dock sekundär och anemiska och berör dessutom ofta element i marginalen.
Det enda som egentligen är av betydelse för bedömningen av vår syn på människovärdet är hur vi behandlar de svagaste och mest försvarslösa. Detta därför att respekten människovärdet inte kan graderas. Och respekten kan inte graderas eftersom den inte är relaterad till hurudan människan är till sin natur, vad hon gör, vad hon duger till eller hur hon ser ut. Respekten bygger på att människans liv är heligt och okränkbart.

Respekten för människovärdet antingen finns eller inte finns. Något som heter lite respekt för människovärdet är lika omöjligt som att en kvinna är lite gravid.

Kommer vi ihåg detta torde det inte vara svårt att se varför berättelsen om Herodes framfart är aktuell också i dag.
Våra strävanden att hindra ”onormala” människor, sådana som ”stör” oss, att födas kan kanske te sig mera civiliserade och motiverade än Herodes försök att bli kvitt judarnas kung. Men är de det verkligen?
I bägge fallen är det ju sist och slutligen fråga om att vi låter våra intressen och preferenser gå före respekten för människovärdet.

Fortsätter vi på den vägen ställs för eller senare frågan varför det skulle det vara fel att på ett eller annat ”civiliserat” sätt aktivt förkorta livet om det a) inte från första början var önskvärt eller om det b) inte längre är det?
Då kommer vi förmodligen alla förr eller senare att befinna oss i farozonen. En del av oss blir för gamla, andra blir för sjuka, andra igen för beroende av olika former av stöd. Vi blir för besvärliga och/eller för kostsamma för att få leva.

Ett är säkert: det kommer att finnas övertygande argument – medicinska, sociala, ekonomiska – också för framtida system och handlingar som inte bygger på respekt för värdet på sådana människor som Östdahls son eller von Martens dotter.
Säkert är också att det alltid finns människor eller maskiner som underrättar makten om var sådana människor finns så att systemet kan ”ta hand om” dem.

Det är dags att välja en ny väg.

Stig Kankkonen



När han sätter sig ner vid pianot och böjar spela räknar Stefan Jansson med den helige Andes inspiration. Jag försöker hela tiden ha en öppen kanal uppåt, säger han. 22.12.2014 kl. 15:41

jul. Kyrkpressens redaktion efterlyste läsarnas starkaste julminnen. Här kan du läsa alla de både glimrande och hjärskärande berättelserna! 18.12.2014 kl. 00:00

samtalstjänst. Samtalstjänsten och nätjouren håller öppet under julhelgen. På svenska kan man ringa mellan klockan 20-24 varje dag. 22.12.2014 kl. 12:23

Ärkebiskop Kari Mäkinen mediterar kring en renässansmålning och kyrkans uppgift att finnas mitt i allt som sker - både utmaningar och hopplöshetskänsla. 19.12.2014 kl. 07:00

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

julia korkman. Trots att den man som misstänks för övergrepp mot närmare tio unga flickor i Esbo svenska församling på 70- till 90-talet nekar till anklagelserna, framför han nu sin ursäkt ”till de personer som upplever att han skadat dem”. 18.12.2014 kl. 13:42

sexuella övergrepp. Åtta personer vittnar om övergrepp av den tidigare ungdomsledaren i Esbo svenska församling. Ett av fallen på 90-talet uppgetts ha lett till graviditet och abort, då offret var 17 år. 18.12.2014 kl. 13:15

nina wredlund sexuella övergrepp. Nu har den utredning gällande misstankar om sexuella övergrepp inom ramen för Esbo svenska församlings verksamhet från 1970 till 1990-talet offentliggjorts. 18.12.2014 kl. 12:20

På många kakao-odlingar används barnarbete och vuxna som arbetar för rena svältlöner. I vissa områden hotar produktionen av kakao den ekologiska diversiteten och mångfalden i naturen. Produktionssätten är i många fall inte baserade på en hållbar ekologisk strategi. 18.12.2014 kl. 08:51

Finska Missionssällskapet efterlyser internationellt humanitärt engagemang för situationen i Pakistan. 17.12.2014 kl. 10:10

Ekenäs. Under hösten har församlingarna i Ekenäs delat ut mat till hjälpbehövande. 16.12.2014 kl. 00:00

göran stenlund. Biskop Björn Vikström överräckte kyrkans förtjänstteckan till Göran Stenlund i Närpes kyrka på luciadagen. 15.12.2014 kl. 13:04

Margareta Puiras. – Jag vill tillbaka till församlingsarbete. Jag fyller 60 nästa år och har inte så många år kvar i tjänst. 15.12.2014 kl. 13:01

De har gått igenom en process som varit både gripande och berörande. Genom att översätta boken Maijan tarina till svenska har Sven och Sola Mäenpää bearbetat sina tankar kring de svåra händelserna i sin församling i Skutnäs för fyra år sedan. 10.12.2014 kl. 09:59

utskrivningar. Medlemmarna ska förändra kyrkan, tycker Muluken Cederborg. 9.12.2014 kl. 08:00

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00