Vårt dagliga bröd
Bloggen:
Vårt dagliga bröd
Vårt dagliga bröd är en serie recept och tips på hur man får till olika sorters matbröd. Bianca Holmberg, Chribbe Aarnio, Gunnevi Winberg och Martin Nord turas om med att bjuda KP-läsarna på sina läckraste recept och bästa tips.

Som ett nytt språk

09.02.2015 12:52

I den skola jag gick i fanns inget skolkök eller ens kök och matsal. Eleverna gick hem och åt på mellantimmen. Ett femtioårigt perspektiv öppnar ett otroligt faktum: Under hela skoltiden hade jag en personlig kock! Min farmor med trettiofem år som prästgårdshusmor i bagaget – aldrig under tio personer till bords – hade kvar sitt matkunnande också på gamla dar. Jag söker fortfarande efter receptet på hennes strömmingslåda.

Vad annat kunde det bli än en helt traditionell rollfördelning när jag bildade familj?

Tidningar innehåller ofta lättlagade recept i mängd. Men för den som inte kan läsa är bokstäver bara krumelurer. Recepten ger en matlagningsanalfabet Stendhalska sjukan, ni vet det där som händer med folk som åker till Florens för att titta på konst och drabbas av den chockerande mängden.

Förändringen började med två artiklar. Den ena lärde mig att ju fler kontaktytor med din vardag du har, dess bättre lever du. En av ytorna är just matlagning. Den som har matlagning på vardagsagendan klarar övergången till pensionstillvaron bättre.

Den andra var skriven av en profet i gymbranschen. Hans budskap var att all träning är dömd att misslyckas för den som äter fel. Boven i hans värld är mat som genomgått för många processer.

Men man går inte ostraffad in på det som varit en kärestas obestridliga revir i tiotals år. Min plats i köket erövrades med ett Pirkkahäfte – och ett kvällsgymnasium. Häftet innehöll recept av typen ”tag en påse pirkkapotatis, en påse pirkkastrimlade rotfrukter, koka upp och lägg i några pirkkakorvar”. Inte kokkonst precis, men det gav en helt ätbar soppa.

Kvällsgymnasiet då? Det höll min fru borta från köket under de timmar som behövdes för att under okontrollerade former få pirkkamaten att vandra till matbordet. Färdiga varma måltider genast efter att hon hållit fyra, fem intensiva kvällslektioner, på bordduk med servetter i färg och någorlunda enhetlig servis, gav resultat.

EU gav den första röda tråden i samlingen av recept. Paella för Spanien, Krakowgryta för Polen. Cypern har sin halloumi, osten som traditionellt görs på fårmjölk och får en krispig yta när den steks.

Halloumireceptet kräver tjugo minuter. Att koka bulgur, Mellanösterns pasta, tar tio–tolv minuter. Bulguren ska stå och dra och under tiden borde man hinna blanda kikärter och soltorkade tomater och klippa ner krukorna med basilika och persilja.

Som dessert kan man att röra ner en burk småbarnsmango i naturell yoghurt, hälla upp i dricksglas och varva med farinsocker. Sista klicken mango överst i glaset är pricken på i:et.

Halloumiost med bulgursallad

Ett paket
halloumiost
2 dl bulgur
3/4 grönsaksbuljongtärning
ca tio soltorkade
tomater i olja
3 dl kikärter
1 kruka persilja
1 kruka basilika
En pressad vitlöksklyfta
3 msk av tomatlagen
vinäger och peppar

Koka bulgur med buljongtärningen i 4 dl vatten. Låt dra en stund.
Skär tomaterna i mindre bitar, hacka eller klipp ner persiljan och basilikan.
Tillsätt de kokta kikärterna i bulgurröran och blanda ner med resten av ingredienserna i en stor skål.
Skär upp halloumi, stek i olja och lägg överst i skålen.

Rolf af Hällström

– Församlingar måste kunna framföra missnöje om de inte anser sig ha fått den service de har betalat för, säger Björn Vikström. 11.11.2014 kl. 13:01

Nykarlebyborna stod i kö för att få rösta på söndagen. Under de två timmar S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby var röstningplats fick valfunktionererna vara igång så gott som hela tiden. Först efter en och en halv timme kom den första pausen då Gurli Dumell passade på att massera Majlis Nyviks axlar. 11.11.2014 kl. 12:58

I Karleby svenska församling sker ingen drastisk förändring mellan de två listorna, Kristus i Centrum och Alla Gemensamt. I församlingsrådet ökade Kristus i Centrum med en plats på bekostnad av Alla Gemensamt. Fördelningen är då åtta mot fyra. 11.11.2014 kl. 12:10

Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39