Mari Nurmi har tillbringat många timmar på färja för att nå ut till de barn som går i församlingens klubbar.

Barn behöver kravlös samvaro

Väståboland.

Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon.

9.12.2020 kl. 00:00

Barn- och ungdomsarbetsledare Mari Nurmi sitter på färjan på väg till Houtskär när hon blir intervjuad. Hon har delat sin tid mellan Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö under tre års tid.

Hur ser en vanlig dag ut när du jobbar i skärgården?

– Jag planerar en ganska full dag nu när jag ska till Houtskär. Jag besöker dagiset en gång i månaden, berättar en bibelberättelse och så sjunger vi. Sedan har jag juniorklubb där vi till exempel bakar, pysslar, leker och äter mellanmål. Barnen får vara med och planera vad vi ska göra under året.

Sammanlagt 60 barn träffar hon i alla de klubbar som ordnas i skärgården, och församlingen har ett gott samarbete med alla skärgårdsskolor. Församlingens verksamhet är efterfrågad och omtyckt.

– Om man ser till hur många barn som går i skolorna i skärgården så är det en hög procent som deltar i församlingens verksamhet.

Hon tror inte att det i första hand beror på att det ordnas lite program överlag.

– I Nagu finns bland annat idrott, konst, musik och stadens barn- och ungdomsverksamhet. Jag tror att det som lockar med församlingens verksamhet är att man får komma precis som man är, det krävs inget extra. Du behöver inte ha olika talanger för att delta. Barn behöver en plats där de kan leka och vara sig själva.

I och med att Mari Nurmi i början inte kände till alla lokala ställen har barnen ryckt in.

– Jag visste inte var man kan simma i Korpo centrum, så barnen fick visa mig. Man ser på barnen att de är stolta över det de har. Sällan märker man en sådan stolthet i större städer. På Iniö visade barnen mig en utsiktsplats uppe på berget där man kan se ända till Åland.

Storstan väntar

Det blir svårt att lämna barnen när Mari Nurmi efter årsskiftet börjar jobba i Åbo svenska församling.

– En del vet om att jag är på väg, och de tycker inte om det. Vi har lärt känna varandra väldigt bra. Jag har förklarat att det inte är något fel på dem, utan att det är den långa arbetsvägen det beror på. Och de förstår att det är lång väg.

Mari Nurmi är bosatt i Pargas och när hon blir ungdomsarbetsledare i Åbo svenska församling förkortas arbetsvägen betydligt.

– Och så kommer jag att ha ett arbetslag närmare mig, och ett team med den andra ungdomsarbetsledaren. Ett eget team har jag saknat en aning i och med att jag jobbar för fyra olika kapellförsamlingar.

I Åbo kommer hon att ha ansvar för arbetet med barnfamiljer och barn i lågstadieåldern samt en del konfirmandarbete. Arbetet med barn ser hon som ganska allmängiltigt.

– Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta.

Mari Nurmi

  • Intressen: Fotografering och matlagning.
  • Livsmotto: Att försöka hitta något som gör en nöjd, den livsglädjen smittar av sig.
  • Känner sig mest hemma vid vattnet. Jag är uppvuxen i Lojo vid en stor sjö, och varje dag vistas jag vid havet i Pargas.
Ulrika Hansson

mission. Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo. 16.5.2022 kl. 13:42

diakoni. I år firar Mariehamns församling diakonijubileum bland annat genom en historik och en utställning. – Vi är den sista utposten, så att ingen hamnar ut i mörkret. 12.5.2022 kl. 11:49

Kolumn. På väggen i mitt arbetsrum hänger en tavla med den minnesvers jag fick då jag vigdes till diakonissa, skriver Lisbet Nordlund. 12.5.2022 kl. 11:46

VÄSTÅBOLAND. – Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland. 12.5.2022 kl. 11:42

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

malax. I Malax har flitiga händer stickat sockor och vantar och samlat in pengar till missionen redan i 120 år. 2.5.2022 kl. 12:50

KORSNÄS. Rafael Kecklund hämtar ofta sina motiv ur naturen och ur Bibeln. I vår är hans träsniderier utställda i Korsnäs bibliotek. 28.4.2022 kl. 12:47

Kolumn. "Kan Gud på allvar mena att när han skapar en ny jord och nya himlar så finns inget hav mer?" 28.4.2022 kl. 11:27

kyrkoherdeval. – Jag tror att min styrka är att jag är intresserad av församlingen, säger tf. kyrkoherde Sara Grönqvist inför kyrkoherdevalet i juni. 26.4.2022 kl. 16:16

Kolumn. Som förälder till en levnadsglad tvååring är det mycket man ska lära barnet om vardagens och livets praktiska sysslor, skriver Anna Edgren. 26.4.2022 kl. 16:13

BORGÅ. – Fast läget med de ukrainska flyktingläget kliar i fingrarna, säger diakoniarbetaren Irina Lemberg som i maj lämnar jobbet för att bli pensionär. 26.4.2022 kl. 15:56

vanda. Håkan Sandell i Vanda är kyrkvärden som också har jobbat med världens stora rymdprojekt. 26.4.2022 kl. 15:34

Kristinestad. När flyktingvågen från Ukraina nådde Kristine­stad var församlingen beredd. Tidigare erfarenheter var till stöd. 13.4.2022 kl. 11:20

Kolumn. "När sången är över går jag till första bänkraden och sätter mig ner. Jag känner att hela min kropp är varm, avslappnad och rofylld." 30.3.2022 kl. 13:51

Kristinestad. Eva Westerlund började sin tjänst som diakonissa i Lappfjärd år 1954. En moped tog henne ut på uppdrag i byarna den första tiden. 30.3.2022 kl. 13:36