Jan Bambu Eriksson är skeppare på förbindelsebåten M/S Viken i Pargas.

Jan Bambu Eriksson: "Kanske fler borde stänga av telefonen och gå i kyrkan"

Väståboland.

Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen.

– Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen.

16.9.2020 kl. 10:35

Jan Bambu Eriksson är skepparen och kyrkopolitikern som vill förbättra lokalsamhället. Att han kallas Bambu har en naturlig förklaring.

Sjölivet har i någon form alltid varit pargasbon Jan Erikssons vardag. Som ung prövade han på att vara matros.

– Vi var borta ett halvt år åt gången. Det var egentligen lättare att gå ombord än att mönstra av. Man blir institutionaliserad, säger han.

Numera håller han sig närmare hemknutarna och sedan fem år tillbaka kör han förbindelsebåten M/S Viken på linjen Pargas södra. Det betyder stopp vid ett tiotal öar i Pargas och Nagu, och ett stort ansvar för att få livet i skärgården att rulla.

– Vi kör skolbarn från holmarna, och längs linjen har vi till exempel Finlands största äppelgård, en mjölkgård, sommarhotell och en semesterby. Det är en levande skärgård, och vi som sköter färjan blir en viktig del av närsamhället.

I sommar har trycket på färjorna varit extra hårt.

– Det har varit mycket rusning eftersom människor rest inom landet på grund av coronaviruset.

Jan Eriksson jobbar en vecka och är ledig en vecka. Arbetsdagarna börjar tidigt och slutar sent, och båtpersonalen övernattar i ett hus vid färjfästet under arbetsveckan.

– Men vi behöver inte vara i beredskap under natten, det sköts av andra myndigheter. Jag trivs jättebra med arbetstiderna. Och den lediga veckan är en ganska skön motvikt till jobbet.

Att han kallas Bambu går långt tillbaka.

– Som 13-åring växte jag kring trettio centimeter på ett år. Då sa någon till mig: Du växer ju som bambugräs!

Vill förbättra

Jan Eriksson är ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Pargas kyrkliga samfällighet och medlem i församlingsrådet i Väståbolands svenska församling. Han har också varit aktiv kommunpolitiker, förtroendevald inom idrotten och huvudförtroendeman i jobbet.

– Jag vill vara aktiv och försöka göra lokalsamhället bättre. Jag har alltid tyckt att kyrkan gör ett viktigt arbete och är en viktig del av samhället.

Ibland kanske en del tycker att han är för aktiv, funderar han.

– När du har en åsikt kan inte alla dela den, och ibland trampar man på någons tår, men fast man har olika åsikter måste man inte vara fiender.

Han uppskattar möjligheten att kunna påverka i en liten församling.

– Men en svaghet i den demokratiska gången är att om du endast är invald i kyrkofullmäktige så kan du inte påverka så hemskt mycket. Vi har möte ungefär ett par gånger i året. Det blir genast svårt om du inte är så insatt. Det krävs ett stort engagemang och en vilja att ta reda på.

Demokratiproblemet är än mer utvidgat.

– Som ordet avslöjar så är församlingen en församling. Det är inte kyrkoherden som leder församlingen utan människorna. Det kan bli ett underskott i demokratin.

Kyrkan är meditation

På sjösöndagen sitter Jan Eriksson i kyrkbänken. Från sina längre seglatser kommer han ihåg sjömanskyrkans betydelse.

– Man kunde läsa tidningar där och samtala lite, ibland ordnades någon andakt ombord.

Han uppskattar det avbrott i vardagen och stressen som kyrkan kan erbjuda.

– Kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. Kanske fler borde stänga av telefonen och gå i kyrkan.

Ulrika Hansson

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12

Kristinestad. Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu. 22.4.2020 kl. 15:05

Borgå. Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola. 22.4.2020 kl. 12:30

hopp. "Våren 2020 har sett mer annorlunda ut än vad vi någonsin kunde föreställa oss." 22.4.2020 kl. 12:23

sibbo. Ungdomsteamet pratar och skojar vanligtvis med sina ungdomar ansikte mot ansikte, men nu är det virtuella träffar som gäller. 22.4.2020 kl. 12:14

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

Borgå. Gunvor Flykt är en sann eldsjäl inom kyrkan. Hon kommer att sakna kyrkan i påsk, men säger: Tappa inte modet! 8.4.2020 kl. 11:20

sibbo. Min femåriga dotter sade åt mig häromdagen: ”Det är okej mamma, åtminstone så försöker du”. 8.4.2020 kl. 11:03

vanda. – Det finns liv och det finns hopp, säger Anu Paavola i Vanda svenska församling. I år blir det en virtuell påskandakt för barn. 8.4.2020 kl. 10:30

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

Åbo. Vi kommer att lära oss nya saker, tror tf. kyrkoherde Clas Abramansson om vårt eget liv och församlingslivet i undantagstider. 7.4.2020 kl. 15:03

Närpes. Påsken är vanligen en intensiv tid för församlingsmästaren, med nio dagar i tjänst. För Per-Erik Björklund, kyrkvaktmästare i femte generationen, är skärtorsdagens mässa den viktigaste traditionen. 7.4.2020 kl. 09:19

korsnäs. Kantorn började köra buss och jobbar nu som barn- och ungdomsarbetsledare. Jan-Ola Granholm trivs med ett jobb där han inte behöver sitta inomhus när solen skiner. 7.4.2020 kl. 09:11

Mest läst