Fritiden tillbringar Christina Båssar helst i stallet eller på hästryggen.

Församlingen gör ett värdefullt arbete – "Med ett par personer kan de ställa till med musikal!"

korsnäs.

Kommundirektör Christina Båssar tycker om närheten och flexibiliteten som den lilla orten erbjuder. Församling och kommun står varandra nära här – och har återväxten som gemensam utmaning.

2.9.2020 kl. 09:31

– Jag har alltid varit väldigt förtjust i små kommuner, säger Korsnäs kommundirektör Christina Båssar. Jag började i tiderna min karriär i Maxmo kommun, som då var ungefär hälften mindre än vad Korsnäs är idag.

Hon tycker om att ha överblick och kunna upprätthålla nära kontakt med de som jobbar inom kommunen.

– Samtidigt har man också möjlighet att vara flexibel och prova på ett och annat nytt.

Korsnäs är en utpräglad kustkommun. Här har man från början livnärt sig på fiske och jakt. Orten har också formats av blygruvan som verkade här och lockade nya människor till svenskdominerade Korsnäs.

– Jag skulle säga att människorna här är väldigt självständiga, de har egna åsikter – men samtidigt är de öppna för influenser utifrån.

För några år sedan namngavs Korsnäs som Finlands lyckligaste kommun, när man jämförde faktorer för sociala problem och invånarnas hälsa.

– Jag tror att den här närheten i ett litet samhälle gör att det är väldigt låga trösklar att ta kontakt. Det sociala sammanhanget är lätt att greppa.

Naturen finns runt knuten.

– Det är enkelt att ta sig ut i skog och natur. Havet ligger nära. Jag tror nog att folk värdesätter den här jordnärheten.

Kyrkan gör ett värdefullt arbete

Kommunen och församlingen har ett nära samarbete.

– Jag ser att kyrkan har en viktig funktion i Korsnäs. De gör ett väldigt värdefullt arbete med diakonin och med ungdomsarbetet.

Hon berömmer speciellt församlingens medarbetare som med sitt musikaliska kunnande tar sig an och engagerar ungdomar.

– De är fenomenalt bra. Med ett par personer kan de ställa till med musikal!

Att engagera människor och skapa kontinuitet och bredd identifierar hon som en utmaning för församlingens frivilligverksamhet som även återspeglas inom kommunens förtroendeorgan.

– Det är en liknande utmaning som både församlingen och kommunen har: vi konkurrerar idag med väldigt många andra fritidsaktiviteter. Unga familjer har inte så lätt att hitta tiden att koordinera karriär och familjeliv med egna och barnens hobbyer.

Hon har en förhoppning om att årets erfarenheter av distansmöten och nya tekniska lösningar för förvaltning också kunde bidra till att göra tröskeln lägre för fler att engagera sig.

Korsnäs har hittills klarat coronaåret bra på de flesta fronter. De hör till de kommuner som är ofärgade på smittokartorna.

– Vi har förmän som varit proaktiva på alla sätt och gjort de säkerhetsåtgärder som behövs. Till vår lycka har vi en personal som engagerat sig från dag ett.

När det behövts fler händer inom äldreomsorgen har det funnits människor som kunnat tänka sig att flytta över från dagvård eller utbildning.

– Väldigt många har också bytt ut semesterpenningen till ledig tid, istället för att bli permitterade. Det är tacksamt.

För ekonomin är den front där även Korsnäs drabbats.

– Där får vi nog kämpa. Troligen slutar det här året på minus – hur mycket på minus beror på hur mycket staten kommer emot.

Fyra frågor till Christina Båssar

Vad gör du helst på fritiden?

– Jag tillbringar helst min fritid tillsammans med min yngsta dotter i stallet, alternativt på hästryggen.

Vad brukar du lyssna på i bilen?

– Radio Vega, radio X3M eller någon podd.

När var du senast i kyrkan?

– I söndags, då min dotter blev konfirmerad. Det var en enkel fråga, skrattar hon.

Vilken var senaste boken du läste?

– Jag tror det var en av Sofie Sarenbrants deckare. Jag älskar skräckfilmer och -böcker, jag är en storkonsument av Stephen King. Ju mer verklighetsfrämmande desto bättre.

Emelie Wikblad

mission. Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo. 16.5.2022 kl. 13:42

diakoni. I år firar Mariehamns församling diakonijubileum bland annat genom en historik och en utställning. – Vi är den sista utposten, så att ingen hamnar ut i mörkret. 12.5.2022 kl. 11:49

Kolumn. På väggen i mitt arbetsrum hänger en tavla med den minnesvers jag fick då jag vigdes till diakonissa, skriver Lisbet Nordlund. 12.5.2022 kl. 11:46

VÄSTÅBOLAND. – Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland. 12.5.2022 kl. 11:42

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

malax. I Malax har flitiga händer stickat sockor och vantar och samlat in pengar till missionen redan i 120 år. 2.5.2022 kl. 12:50

KORSNÄS. Rafael Kecklund hämtar ofta sina motiv ur naturen och ur Bibeln. I vår är hans träsniderier utställda i Korsnäs bibliotek. 28.4.2022 kl. 12:47

Kolumn. "Kan Gud på allvar mena att när han skapar en ny jord och nya himlar så finns inget hav mer?" 28.4.2022 kl. 11:27

kyrkoherdeval. – Jag tror att min styrka är att jag är intresserad av församlingen, säger tf. kyrkoherde Sara Grönqvist inför kyrkoherdevalet i juni. 26.4.2022 kl. 16:16

Kolumn. Som förälder till en levnadsglad tvååring är det mycket man ska lära barnet om vardagens och livets praktiska sysslor, skriver Anna Edgren. 26.4.2022 kl. 16:13

BORGÅ. – Fast läget med de ukrainska flyktingläget kliar i fingrarna, säger diakoniarbetaren Irina Lemberg som i maj lämnar jobbet för att bli pensionär. 26.4.2022 kl. 15:56

vanda. Håkan Sandell i Vanda är kyrkvärden som också har jobbat med världens stora rymdprojekt. 26.4.2022 kl. 15:34

Kristinestad. När flyktingvågen från Ukraina nådde Kristine­stad var församlingen beredd. Tidigare erfarenheter var till stöd. 13.4.2022 kl. 11:20

Kolumn. "När sången är över går jag till första bänkraden och sätter mig ner. Jag känner att hela min kropp är varm, avslappnad och rofylld." 30.3.2022 kl. 13:51

Kristinestad. Eva Westerlund började sin tjänst som diakonissa i Lappfjärd år 1954. En moped tog henne ut på uppdrag i byarna den första tiden. 30.3.2022 kl. 13:36