Vid vilken ålder skulle du stanna?

Kolumn.

”Om du skulle stanna vid en ålder – vilken väljer du?” frågar kortet i spelet. Var tonåren de bästa? Studietiden, smårbarnsåren eller yrkeslivet?

19.8.2020 kl. 09:11

Jag sitter och väljer konversationskort till ett vänskapsspel. Det är första veckan i augusti och Solf församlings konfirmationsläger på Klippan i Munsala. Jag plockar med korten och läser de olika påståendena och frågorna. På ett kort står det ”Om du skulle stanna vid en ålder – vilken väljer du?” För unga konfirmander är frågan inte så lämplig, de har inte erfarenhet av så många åldrar så det kortet väljer jag bort. Men jag börjar fundera på det själv.

Frågan är hypotetisk men man kan tolka den som att man ska välja vid vilken ålder livet ska ta slut, när man ska dö. Så är det knappast tänkt, tanken är väl att man med den erfarenhet man har av olika åldrar ska välja när det var som bäst. Nu vet inte jag hur det är att vara 65 år, 70 år eller 80 år och jag minns inte hur det var att vara under 12.

Av mitt 57-åriga liv är det ganska lite jag minns egentligen. Barndomen var överlag sorglös, trygg och glad tillsammans med föräldrar och tre systrar. Ungdomen tillbringade jag med bästa väninnan från morgon till kväll under oändliga diskussioner kring mer eller mindre viktiga frågor, tills vi valde olika skolor efter högstadiet. Livet rullade på med utbildning, giftermål, barn, yrkesliv, vuxenstudier, nytt yrke och nu också barnbarn.

Mitt valspråk har blivit ”Allt har sin tid”. Så står det i Predikaren i Bibeln och jag har citerat det många gånger under de senaste åren. Psalm 306 i psalmboken ”Tack min Gud för vad som varit” uttrycker så fint hur allt i livet hör till, både ljusa och mörka stunder, tider som varit och tid som kommer och stunden som är nu.

Så, jag tänker att jag inte vill stanna vid någon speciell ålder, nu väljer jag den ålder som är, med såväl det lätta som det svåra, det mörka och det ljusa. ”Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, idag hjälper Herren”.

Kristina Örn är diakon i Solf församling.

Text: Kristina Örn

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Ebba-Stina Beukelman ville jobba i församling. Att det skulle vara som barnledare hade hon inte föreställt sig. 14.4.2021 kl. 08:30

Kolumn. Många var i början tveksamma till de nya streamade lösningarna, de kunde väl inte ersätta en traditionell gudstjänst? 14.4.2021 kl. 08:30

Solf. Våren för med sig stora förändringar i Solfs församling. Att många som jobbat i församlingen går vidare till annat innebär utmaningar, men församlingsrådet ser också möjligheter. 14.4.2021 kl. 08:30

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Kolumn. Jag har levt med psykisk ohälsa nästan hela mitt liv. Idag kan jag säga att jag mår bra, men tyvärr är det många som inte gör det. 31.3.2021 kl. 13:51

NÄRPES . – Det har varit tacksamt att jobba i ett team som fått saker och ting att hända, säger Olav Sjögård. 31.3.2021 kl. 13:41

Kolumn. En gång är ingen gång – två gånger är en vana, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling. 31.3.2021 kl. 11:12

mariehamn. Vill man påverka måste man ställa upp och gå med, säger Julia Birney. Hon är första kvinnan som axlar posten som ordförande för kyrkofullmäktige i Mariehamn. 31.3.2021 kl. 11:09

Väståboland. När en samfällighet ska ta hand om tio kyrkor är det alltid någon av dem som måste fixas. Nu är det kyrkorna i Iniö och Korpo som står i tur. 31.3.2021 kl. 11:03

Kolumn. För ungefär ett år sedan var jag på resande fot, i en öken. Jag tittar på bilderna av den brunröda sanden som sipprar mellan mina fingrar. Jag kan nästan känna sanden i sandalerna. Het. 31.3.2021 kl. 10:17