"Det är positivt att vi förändras och förnyas och visar att vi vill vara med bland våra medlemmar"

Närpes.

Det var inte bättre förr, bara annorlunda. Kyrkofullmäktigeordförande tummar inte på budskapet, men vill hitta verktyg och metoder som för framåt.

19.8.2020 kl. 09:04

Håkan Westermark var nybliven pensionär – efter 26 år som vd och arbete med företagsrådgivning – när han fick frågan om han någon gång tänkt på att kandidera i ett kyrkoval. Det var inte en främmande tanke.

– Jag har alltid varit samhällsintresserad, säger han.

På den politiska meritlistan finns två perioder i stadsfullmäktige i Närpes, kandidatur i ett riksdagsval, och medlemskap i olika lokala politiska föreningar.

– Det här med religion och kristendom har funnits ganska nära under hela min uppväxt. Min mamma hade en stark tro och på den lilla orten där jag själv är uppvuxen fanns ett starkt frikyrkligt inslag.

Så han ställde upp som kandidat på listan En kyrka för alla.

– Det passade mig perfekt, för jag ser inget märkvärdigt med kyrkan. Den ska inte vara någon rymdraket, utan en helt naturlig sak som finns i vårt samhälle. Det finns en stor öppenhet, ett välkomnande, oberoende av vart man kommer inom församlingen

– Sedan tyckte nu den här gruppen att Håkan Westermark skulle passa som ordförande. Och det var en ny uppgift.

Han fick lov att sätta sig in i en ny organisation och de mindre bekanta delarna av församlingen verksamhet.

– Det jag kanske mest slogs av, det jag egentligen visste minst om, var hur bred församlingens verksamhet är – allt från barn och ungdom till sjukhusbesök och diakoni. Det är ingen liten organisation.

Behöver något hållbart att samlas kring

Församlingsmedlemmen ser begravningarna, dopen, bröllopen och gudstjänsterna, men inte nödvändigtvis allt församlingen gör för människor som behöver stöd, där samhället inte räcker till. Håkan Westermark noterar också att när det sker stora tragedier i ett samhälle samlas människor gärna kring en fast punkt.

– Ofta samlas man i kyrkor. Det här tolkar jag, utan att ens ha studerat teologi, som att människor har ett behov av att söka tröst någonstans, att hitta den fasta punkten där man får något för att orka i vardagen.

Som mest var Westermark vd för ett tiotal anställda. Innan dess hade han jobbat som näringsombudsman vid kommunen, på försäkringsbolag och vid Österbottens ungdomsförbund. Erfarenheterna i arbetslivet har lärt honom att förhandla, kompromissa, argumentera och leda människor.

– Församlingen avviker nog från den värld där jag hade jobbat tidigare. Det är inget fel med det, det handlar bara om att man lär sig systemen. Och tar små steg mot en förändring om så behövs.

Budskapet ändrar man inte på. Men församlingen får, liksom övriga samhället, vara beredd att anpassa sina verktyg och metoder. Till dem som säger ”det var bättre förr” svarar Håkan Westermark: ”Nä, det var bara annorlunda.”

Av nuvarande kyrkofullmäktige är det en stor del som liksom Westermark sitter sin första period.

– Det ser jag personligen som ett friskt tecken. Vi vet att det finns ett intresse för församlingen och kyrkans verksamhet.

Utmaningarna för Närpes församling är, liksom för många andra, bland annat sjunkande medlemsantal. Staden Närpes har en positiv befolkningsutveckling där arbetsinvandring och nyfinländare bidrar. Till församlingens målsättningar hör att knyta kontakter till de nya närpesborna.

– Positivt är att vi förändras och förnyas och visar att vi vill vara med bland våra medlemmar, säger Westermark.

Han framhåller att kyrkan och församlingen har en viktig roll i att hålla fram värderingar och vara fostrare.

– Jag tror att många unga människor nog uppskattar kyrkans verksamhet, det känns tryggt att ha i ryggen.


Fakta: Håkan Westermark

  • Född i Korsnäs år 1954, bor i Övermark, Närpes.
  • Ordförande i Närpes kyrkofullmäktige.
  • Pensionär, tidigare vd för Företagshuset Dynamo.
Emelie Wikblad

korsholm. När församlingens förtroendevalda välsignas i Korsholms kyrka är det för att tydliggöra att de är kallade till en uppgift. Riter är viktiga, säger kyrkoherde Mats Björklund. 25.1.2023 kl. 16:09

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25