I Elisabet Lundströms flock finns urprungsraserna Finskt får och Kajanalandsfår. De har alla sin personlighet.

Att vila på gröna ängar

Sibbo.

Hon är församlingssekreterare, fårfarmare och guide. – Vi försöker vara så civiliserade men jag ser mycket av djurens beteende bland oss människor, säger Elisabet Lundström.

7.8.2020 kl. 11:13

Elisabet Lundström jobbar deltid som församlingssekreterare i Sibbo svenska församling och deltid som ekojordbrukare och fårfarmare, tillsammans med sin man och deras son med flickvän som kommer att ta över så småningom.

– Jag har funderat mycket över varför det blev just får, men det är för att det finns ett nyttotänk bakom allt. Man får så mycket ut av dem, kött, ull och att kunna erbjuda människor, ofta barn, att umgås med får. Dessutom håller de landskapet öppet.

Betande djur hör till, anser hon.

– Men det har blivit allt mer sällsynt i södra Finland. Det är rogivande att se på betande och idisslande djur.

Hon förundras över att hundratals människor kan delta i utlottningen om sommarjobb som fåraherde.

– Det berättar något om ett underliggande behov hos människan. Jag tror att många har det här behovet att vara ute i naturen och umgås med djur, men det har blivit främmande på en ganska kort tid.


Turister och får

Under somrarna brukar Elisabet och hennes man ta emot besökande kryssningsresenärer på gården, även om det i år inte blir av på grund av coronaviruset.

– Vi vill föra fram budskap om ekoodling, visa hur det ser ut i Finland, att djur betar ute och att vi har ren luft. Det kan vara ganska fascinerande för någon från Hongkong.

Elisabet Lundström brukar också jobba som guide ibland. Hon började guida 1986 i Helsingfors, men har också gått kurser för att guida i Borgå, Sibbo och Tusby.

– Det är otroligt vilka människomöten det leder till, sådana som jag kan minnas länge, länge.


Flocken behöver en ledare

Antalet får hemma hos Lundströms är kring trettio.

– När flocken är så pass liten kan man lägga märke till att de har olika personligheter.

Hur får beter sig är intressant.

– Jag tänker ofta på flockdynamik och hur viktigt det är med en bra ledare. Herden visar vägen, men i flocken ska det också finnas en ledartacka. Hela flockens beteende är beroende av hur hon beter sig. Är ledartackan försiktig blir alla djuren försiktiga.

Hon ser också många likheter mellan människor och djur.

– Vi försöker vara så civiliserade, men jag ser mycket av djurens beteende bland människor, för att jag umgåtts så mycket med djur. Till exempel det hur vi instinktivt gör något när vi är rädda.

I församlingssekreterarjobbet uppskattar hon mångsidigheten.

– Och att få träffa församlingsmedlemmarna är trevligt, även om direkta besök på kansliet blivit allt färre.

I Bibeln finns många liknelser med får och lamm.

– Det känns bibliskt ibland när man går med fåren med en stav i handen, och får vila på gröna ängar.

Ulrika Hansson

Kolumn. "Om, tänker jag, men vet att det handlar om nu." 14.1.2021 kl. 15:55

Väståboland. Vad gör vi i praktikten om vi säger att vi tänker på de utsatta? Det är en fråga Henrica Lindholm gärna diskuterar. Hennes hjärta brinner för diakonin. 14.1.2021 kl. 15:49

jomala. Ofta satsar vi på den fysiska hälsan. Men Tabita Nordberg vet mycket om inre hälsa, och om tolv steg för att må bättre. – Det kräver mod att gå kursen Livsstegen, säger hon. 14.1.2021 kl. 15:38

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

korsholm. När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs. 17.12.2020 kl. 09:46

Kolumn. Det verkliga Betlehem doftar kryddor och rökelse, inträngt med alla fyrtiotusen invånare på en enda liten bergsrygg bland kullar med olivträd. Hus på hus, som skokartonger travade mitt i ett landskap av kullar och dalar, där vägar och förtorkade ängar samsas om utrymmet. 17.12.2020 kl. 09:41

Solf. Vad har en barnkör, tre velomobiler och ett hotell gemensamt? Svar: De spelar alla en roll i Solf församlings filmversion av julevangeliet. 17.12.2020 kl. 09:35

Åbo. Nästa år firar Åbo svenska församling hundra år. – Vi är en församling som präglas av gemenskap, helighet, glädje och öppenhet, säger kyrkoherde Mia Bäck. 17.12.2020 kl. 08:59

Kolumn. "Sårbarhet är något vi människor har gemensamt." 17.12.2020 kl. 08:51

Väståboland. Kyrkokören har tagit paus och det blir en distansjul i Väståboland i år. Men grunduppgiften kvarstår. – Det är att föra fram glädjens budskap: tro, hopp och kärlek, säger kantor Hanna Lehtonen. 17.12.2020 kl. 08:43

Borgå. Hur skapar man delaktighet och värme under en virtuell gudstjänst eller sångstund? – Vi behöver tänka på tilltalet, säger Andreas Lundgren. 17.12.2020 kl. 08:37

sibbo. Johnny Aspelin är den som ser till att gudstjänsterna i Sibbo når ut via skärmarna. – Ljud- och bildkvaliteten är det viktigaste, säger han. 17.12.2020 kl. 08:24

korsnäs. Helena Sten kom på idén göra filtar åt barnen som föddes på flyktingförläggningen i Korsnäs. Och sedan har hon bara fortsatt. 11.12.2020 kl. 14:48