Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.

De jobbar för missionen

frivilligarbete.

Missionsstugan i Jakobstad har återupptagit verksamheten efter att coronarestriktionerna hållit den stängd. Öppethållningsdagarna beror på antalet frivilligarbetare.

6.8.2020 kl. 09:15


Det har varit intensiva dagar på missionsstugan sedan den öppnade på nytt efter stängningen i mars. Nu är varumottagningen i full gång och loppmarknaden är för tillfället öppen två dagar i veckan, måndagar och onsdagar.

– Vi har öppnat i mindre skala. Det beror på att vi inte fått tillräckligt många medarbetare som är villiga att stå i kassan, säger Johan Österholm. Över hundra frivilliga är engagerade i verksamheten, de flesta är sjuttio plus.

Riskgrupperna sorterar varor när stugan är stängd, medan de övriga säljer och bär ut varor i butiken.

– Det finns ett rätt stort intresse för nya och yngre att komma med i verksamheten. Men ändå är de inte tillräckligt många för att vi ska kunna öka öppethållningsdagarna. Speciellt behöver vi flera män till försäljningen. Det behövs två män varje öppethållningsdag, säger Christian Dahlin.

Coronan ändrade lite på läget. Alla vill inte längre står i kassan.

– Det är ganska intensivt i kassan. Man ska tala med kunderna och samtidigt räkna plaggen de köper. Så kommer man av sig efter det sjuttonde plagget och får börja om från början. Sen möter man ju kunder som talar olika språk. Därför är det bra att kunna lite finska och engelska, säger Dahlin.

Egen erfarenhet av missionsfältet Dahlin och Österholm är båda nyblivna pensionärer. Dahlin gick i pension i oktober i fjol och Österholm vid årsskiftet. Bägge två har valt att jobba frivilligt två gånger i månaden.

– Jag sade länge att när jag går i pension så ska jag börja jobba i Missionsstugan. Jag vill träffa människor och jag kände redan från tidigare de flesta som jobbar här. Samtidigt kan jag göra en insats för missionen och diakonin i stället för att sitta hemma och lösa korsord, säger Dahlin.

Johan Österholm har också en praktisk erfarenhet av missionsfältet. Mellan åren 1987 och 1995 var han och frun Anki utsända som missionärer till Senegal av Finska Missionssällskapet. Han sitter i ledningsgruppen för Missionsstugan och sedan verksamheten omorganiserades för tolv år sedan har hans fru, svärmor och svägerska deltagit aktivt.

– Det är nog ganska naturligt att jag är med här. Och jag tycker också det är viktigt att engagera sig att göra något som hjälper någon annan, säger han.

Han ser att Missionsstugan hjälper på många plan: Den hjälper folk med stort socialt behov som jobbar där. Den hjälper dem som ger saker i stället för att kasta bort dem. Den hjälper kunderna som får köpa billigt. Den hjälper diakonin som kan dela ut köpkort till dem som behöver. Den hjälper också de fem samarbetsorganisationerna i Estland och Litauen som tar emot det mesta av kläderna som inte säljs här. De har antingen egna loppmarknader eller delar ut till hjälpbehövande. Slutligen hjälper den också Pedersöre församlings mission och den lokala diakonin dit intäkterna går.

Dahlin och Österholm uppger att de kommer in mellan 1 00 och 2 000 euro under de fyra timmar stuga är öppen. Men en försäljning på tusen euro kommer det in fyra euro per minut. Det är en rätt stor omsättning på varorna som vanligtvis kostar mellan 50 cent och några euron.

– Det är viktigt att det är en stor omsättning på varorna. Det gör att folk kommer in. En del kommer in flera gånger per dag, säger Österholm.

Christian Dahlin och Johan Österholm är både nyblivna pensionärer och engagerade i Missionsstugans verksamhet.

Johan Sandberg

korsnäs. Kantorn började köra buss och jobbar nu som barn- och ungdomsarbetsledare. Jan-Ola Granholm trivs med ett jobb där han inte behöver sitta inomhus när solen skiner. 7.4.2020 kl. 09:11

Kolumn. Anette Engsbo skriver om torkade frön som blir grönt gräs och saker som måste gå sönder för att nya ska kunna växa. 7.4.2020 kl. 09:04

Solf. Var passar påskharen in och varför har Jesus röda märken på händerna? Pyssel och legogubbar kan hjälpa till att göra påskens berättelse begriplig för barn. 7.4.2020 kl. 09:00

korsholm. I dagklubben får barnen leka med jämnåriga. Genom leken, musik och aktiviteter tränar de olika färdigheter. Nu håller grupperna paus, men anmälningen till höstterminen är öppen. 7.4.2020 kl. 09:00

Kolumn. Vart är vi riktigt påväg nu? När Rune Lindblom frågar Gud får han två svar. 26.3.2020 kl. 16:05

Kolumn. Daniel Norrback fundera på hur vi förmedlar tron till barnen och vilken bild de får av Gud. Ligger betoningen på regler eller relation? 26.3.2020 kl. 16:14

Nagu. I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström. 26.3.2020 kl. 15:20

mariehamn. För Gunnevi Styrström blev prästjobbet ett drömjobb, ett jobb där hon fått betyda något i människors liv, här och nu. 26.3.2020 kl. 13:58

sibbo. Varken han eller hon hade planer på att hitta någon ny. Men den dök upp ändå, kärleken. 25.3.2020 kl. 22:25

Borgå. "Vad betyder alla restriktioner för dig som människa den närmaste tiden? Gator och torg står tomma." 25.3.2020 kl. 22:16

sibbo. Ett konstverk i glas ska pryda det tolv meter höga fönstret bakom altaret i Söderkulla kyrka. Allmänheten är välkommen att bidra med teckningar och foton som kan påverka slutresultatet. 25.3.2020 kl. 21:45

hjälparbete. Då de tre kompisarna Hanna, Mathilda och Mikaela ville göra något för att hjälpa gatubarnen började de måla och sälja kvastar. 25.3.2020 kl. 16:50

strömning. Nu är det strömmade gudstjänster över nätet som gäller den närmaste framtiden. Jakobstads svenska och Pedersöre församlingar samarbetar kring gudstjänsterna. 25.3.2020 kl. 16:28

petalax. Hans gradutema väckte idén till en egenkomponerad mässa. Att tvingas fira gudstjänst i en tom kyrka känns konstigt, men Frank Isaksson hoppas få se människor sträcka ut handen till varandra i en gemensam nödsituation. 25.3.2020 kl. 08:00

korsholm. – De som är troende i vår kyrka är troende på riktigt, säger Rune Fant. Så länge han står på benen kommer han fortsätta jobba som kyrkoherde i sin församling, som ligger 700 kilometer från hans hem. 25.3.2020 kl. 08:10