Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

När varje andetag är rent liv

Kolumn.

Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar.

18.6.2020 kl. 13:42

Denna sommar cyklar jag mer än jag någonsin tidigare gjort. Dels har jag en ny cykel, dels en ny arbetsplats. Och arbetet är beläget på precis lagom cykelavstånd hemifrån – på endast femton minuter rör jag mig från punkt A till punkt B.

Dofterna jag hinner dra in under denna kvart är otaliga. Det doftar gräs, sommarblåst, hägg; ibland lite sjö om vinden ligger rätt. Björkarna doftar finfränt, barrträden mörkt, mustigt, allvarligt. Förbi begravningsplatsen cyklar jag längs en väg av stampad sand, och sanden doftar, dikesrenen doftar, där är hundlokor, deras dröjande, dova doft.

Vissa morgnar är luften fuktig av dimstråk och det känns som om jag får i mig komprimerad natur i nästan flytande form. Varje andetag är rent liv. Jag andas grönska och kraft, en näring som är så djupt välgörande att jag inte kan annat än känna lycka, oberoende av vilken min ursprungliga sinnesstämning var. Andra morgnar får dofterna mig att omedelbart kastas bakåt i tiden till vissa speciella händelser, och jag parkerar cykeln på jobbet med känslan av att ha lyckats nå något som sedan länge är förgånget. En hastig fläkt av liljekonvaljer – jag är tillbaka i kvällen före min brors student 1984, då faster Lotten kom från skogen med mängder av parfymdoftande liljekonvaljbuketter. Jag minns mina knästrumpor. Den exceptionella värmen. Att potatisen redan växte i landen. Jag inte bara minns; jag återupplever.

Jag är tacksam för att bo i ett land där ingen behöver söka sig långt bort från hemmet för att andas friskt. Jag är tacksam för att sommaren är tillgänglig för oss alla, trots att mycket annat just nu är bortom begränsningar och möjligheter. Jag är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar; jag är tacksam för att den dagliga cykelrutten är så mycket mer än bara en nödvändig förflyttning. Sommaren är en gåva. Tack, Gud, för en sådan användbar present – jag önskar mig inget mer.

Johanna Boholm-Saarinen är författare och medarbetare på begravningsbyrå.

Johanna Boholm-Saarinen

Kolumn. "Han säger att vi ska lossa orättfärdiga bojor." 18.3.2022 kl. 12:40

kvevlax. Anders Kronlund har komponerat orgelsonaten Kärlekens lov. Fröet till den såddes av privata orsaker. Nu uppförs sonaten i mässan i Kvevlax. 18.3.2022 kl. 12:37

Kolumn. I fastan avstår vi för att få rum för något bättre i stället. Vi byter ut slentrianen mot ett medvetet och genomtänkt sätt att leva. 17.3.2022 kl. 13:31

NÄRPES. Numera styr Ulla-Maj Wideroos fritt över sin kalender. Tre engagemang vill hon behålla: församlingen, pensionärsförbundet och kyrkomötet. 16.3.2022 kl. 17:15

Kristinestad. Bygga nytt, hyra eller köpa? Alla alternativ ska synas i sömmarna när ett nytt församlingshem planeras i Lappfjärd. 16.3.2022 kl. 16:54

NÄRPES. Han är diakonen med passion för litteratur. Hon är bokhandlaren som gillar att tala om böcker. Tillsammans leder de Litteraturskafferiet. 7.3.2022 kl. 11:02

Kolumn. "Ljuset samlar oss. Plötsligt är vi ense om detta enda – här vill vi vara." 7.3.2022 kl. 10:58

MALAX-PETALAX. – Här trivs jag som fisken i vattnet! säger Kaisa Nyroos. Under våren kan man träffa på henne i Malax, Petalax och Bergö församlingar. 7.3.2022 kl. 10:52

BORGÅ. Var uppmärksam på om ditt barn bara vill vara på sitt rum, slutar med sina hobbyer och äter dåligt. Maria Malmsten är skolkurator sedan 20 år. 3.3.2022 kl. 00:00

Kolumn. "Jag hade provat i smyg i någon tom kyrka." 3.3.2022 kl. 00:00

vanda. Heidi Åberg är nyanställd musikledare i Vanda svenska församling. Hennes mål är att alla ska få känna sig bekväma i församlingens verksamhet. 3.3.2022 kl. 00:00

BJÖRKÖ. Gamla fönster och förfallna kyrkor – det kom att bli Jarl Nystrands hjärtesak i Korsholms vänförsamlingar i Estland. Han har mött både tacksamhet och upprörda känslor i hjälparbetet. 3.3.2022 kl. 00:00

Kolumn. "Hjälp mig att bringa kärlek, där hatet gror" 3.3.2022 kl. 00:00

Replot. En pratstund, lite gott att äta och kravlös tid tillsammans – det får de mammor och barn som träffas en gång i veckan i Replot. Nya välkomnas med! 3.3.2022 kl. 00:00

NÄRPES. Hallå, Rut Åbacka! Du är missionär och har arbetat i Kenya sedan 1991. Hur ser dina uppdrag och din vardag ut idag? 16.2.2022 kl. 09:43

Mest läst