Anne Hätönen är glad över att hon som kantor verkligen har behövts i de svenska församlingarna.

Ny kantor: Det var det här jag ville göra

Borgå.

Hon är en musikälskare med trippelexamen, en nordist och språkälskare. Anne Hätönen är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

19.5.2020 kl. 10:16

När Anne Hätönen får frågan om vem hon är svarar hon:

– Det är en svår fråga. Jag vet aldrig vad jag ska svara. Jag försöker ta reda på vem jag är.

Hon är musikpedagog, har en examen i musikvetenskap och i kyrkomusik. Hon är född i Huittinen i en helfinsk familj, men talar svenska flytande.

– När jag studerade musikvetenskap i Åbo bodde jag med två österbottningar, från Vasa och Närpes. Det var så jag lärde mig svenska, säger hon och skrattar.

– Jag bestämde mig redan i början för att jag vill lära mig. Man lär sig när man lyssnar och talar.

Under sina studier vikarierade hon som kantor ibland.

– Det var då jag kände att det egentligen är det här jag borde göra.

Hon har därför också en examen i kyrkomusik från Sibeliusakademin.

– Kantorsyrket är så mångsidigt, och det finns oändliga möjligheter att utveckla sig och lära sig något nytt. Det finns så många dimensioner både musikaliskt och i kyrkans tradition. Det upplever jag som det bästa med det här jobbet.

FOTO: TIIA SAARI

– Man spelar orgel i gudstjänster och under förrättningar, sjunger, leder körer och planerar konserter. Och i Borgå stift finns också många gemensamma satsningar, såsom kyrkomusikfester.

På svenskt håll finns också ett stort behov av kyrkomusiker.

– Jag känner att jag faktiskt behövs.


Erfarenhet från många församlingar

Anne Hätönen känner sig inte speciellt nervös inför sitt nya ordinarie jobb i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Hon har vikarierat i ett tiotal församlingar i stiftet, däribland också en sommar i Borgå domkyrkoförsamling.

– Jag är så van vid att börja i en ny församling, så det känns inte nervöst. Jag vet ungefär hur det går till. Men det som förstås är krångligt är att börja nu när livet ser ut som det gör på grund av coronaviruset, det är väldigt speciella tider.

När körer och andakter inte hålls i vanlig ordning ser hon det som viktigt att hålla sig frisk för att kunna sköta de lagstadgade uppgifterna, att spela under gudstjänster och förrättningar.

– Det är också svårt att veta hur mycket alternativ verksamhet man ska starta när vi inte vet hur långvarig den här undantagstiden blir.

Musiken är både ett yrke och ett fritidsintresse för Anne Hätönen. Hon gillar att motionera, och hennes specialintresse är nordiska språk.

– Jag skulle gärna lära mig isländska. Min hemliga talang är att jag kan prata danska. Jag studerade en termin i Danmark och ville inte prata engelska. Det visade sig att de förstod finlandssvenska jättebra.

Ulrika Hansson

jomala. – Det är lite spännande och lite nervöst, så mycket är nytt. Erica Långström har lämnat Jomala, församlingen hon storgillar, för att studera religionsvetenskap i Åbo. 16.9.2020 kl. 10:55

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19

Replot. Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand, 16.9.2020 kl. 09:04

nykarleby. Gå på dejt med din partner – och lär er att kommunicera bättre. Kredu ordnar en kurs för friskvård i äktenskapet. 3.9.2020 kl. 15:36

Kolumn. För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut? 3.9.2020 kl. 15:30

nykarleby. Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk. 3.9.2020 kl. 15:26

sund-vårdö. Ibland blir det fel. Förlåt oss stressade redaktörer! Församlingsannonseringen för Sund-Vårdö föll bort ur detta nummer av Kyrkpressen (18/2020). Här kommer den digitalt i stället! Barnkören startar igen, friluftsgudstjänst, mässa i Taizéstil och mycket mer! 2.9.2020 kl. 15:07

Åbo. Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans. 2.9.2020 kl. 00:00

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00