Här bandas körsång till en gudstjänst i Korsholms svenska församling.

TYSTNAD, TAGNING!

korsholm.

Ungdomsarbetsledaren fick friska upp sina videoredigeringskunskaper och prästerna lära sig tala till en församling de inte kan se. De nya erfarenheterna kan användas också när vardagen normaliseras.

6.5.2020 kl. 09:40

Det var en utmaning för alla församlingar jag känner till. Ingen hade ju förväntat sig beskedet att nu om en vecka ska alla börja sända live, säger Tommy Rannanpää som är ungdomsarbetsledare i Korsholms svenska församling.

Att strömma video på nätet är inte så krävande i teorin, allt som behövs är en smarttelefon och en internetuppkoppling. Det var så många församlingar kom igång.

I Korsholms svenska konstaterade man ändå att man ville höja kvaliteten genom att banda in gudstjänsterna i förväg och utnyttja flera kameror, mikrofoner och mixerbord. Ju mer man vill få kontroll över ljudkvaliteten och kameravinklarna, desto mer växer kraven på utrustning, tekniskt kunnande – och tid.

Tommy Rannanpää fick börja friska upp gammal kunskap.

– Jag har haft som hobby att filma, men det har lite legat på hyllan de sista åren.

Tekniken för med sig diverse utmaningar, och mer och mindre roliga anekdoter – som när de i några veckor funderade på varför kameran alltid stängde av sig själv mitt i predikan. (Det visade sig vara en begränsning inprogrammerad i den typen av kamera de använder.)

Församlingen gör även andra videor och innehåll på nätet, för till exempel barn- och ungdomsarbetet. För Tommy Rannanpää har ändå gudstjänsterna varit i fokus – en helt ny arbetsbild.

– Jag har räknat att en gudstjänst för mig har tagit 20 till 25 timmar att jobba med.

Men han ser också de positiva sidorna.

– Man lär sig nya saker. Och problemen man möter gör att man får erfarenhet av vad som fungerar och vad som kan utvecklas.

Till exempel har de konstaterat att kortare gudstjänster och korta videoklipp går bäst hem.

”Vi borde vara på nätet”, har han och hans kollegor tänkt tidigare. Nu när de tvingas lära sig programmen och tekniken tror han att det är något de kan ta med sig framöver, till exempel i form av mer online-verksamhet för ungdomar.

– Det skulle kännas tråkigt att bara kasta bort den här kunskapen.


Vi är inte tv-evangelister

Att leda gudstjänsten framför en kamera istället för en församling är också en helt ny erfarenhet för de flesta.

– De flesta av oss är inte tv-evangelister. Vi är inte vana med att ha en kamera som tittar skoningslöst på oss, så redan det känns spännande, säger t.f. kyrkoherde Rune Lindblom.

Han saknar att se församlingsbornas ansikten, ögonkontakten med dem han talar till.

– Vi ser hur människor reagerar: Nu tappade jag konfimanderna, nu är jag tråkig. Nu sa jag någonting som intresserar honom, nu vill han veta mera.

Det är en kontinuerlig feedback: det här funkar, det här funkar inte.

– Allt det blir borta när det enda man har framför sig är en kamera och en uttråkad kamerakille som tar det här tredje gången. Om man inte är van att uppträda för en kamera så blir det platt.

Rune Lindblom berättar om en präst som bad sina församlingsbor ta selfies, som prästen printade ut och tejpade fast på kyrkbänkarna.

– Jag föreställer mig nog den församling jag brukar ha där. Jag tror att till stor del är det ju samma människor som tittar.

Församlingen kanske når ut längre nu, när man bara klicka sig in för att ta del av en live-sändning.

– Men jag kan ju inte tänka mig Lovisabon som i misstag landade i Korsholms svenskas flöde, utan det är nog dem jag brukar ha i bänkarna som jag skriver predikan för.

Emelie Wikblad

Kolumn. Oasen i mitt liv är trädgården. Här får jag vila, arbeta och lösa problem, samtidigt som händer och kropp är i rörelse. 11.5.2021 kl. 11:30

BORGÅ. – Jag tror att Gud ger oss hela världen och jag kan välja var det är bättre för mig och min familj, säger Pelagia Amaxopoulou. 11.5.2021 kl. 11:30

Kolumn. Under min barndom på 40- och 50-talet umgicks man flitigt med grannar och vänner. Man besökte varann otvunget och flera gånger i veckan, ofta utan att meddela på förhand att man skulle komma på kvällskaffe. 11.5.2021 kl. 11:30

nykarleby. Uppdraget är att dekorera kyrkan. Maria Sjöblom hör till en grupp som kallar sig blomsterflickorna. 29.4.2021 kl. 12:31

Kolumn. ”Borta bra men hemma bäst.” Så står det på en sten utanför Kuddnäs, Zacharias Topelius barndomshem i Nykarleby. 29.4.2021 kl. 12:40

nykarleby. Sedan Henriette Fors flyttade till Jeppo från Danmark har hon varit aktiv i församlingen. Nu är hon ordförande för områdesgruppen, där hon vill jobba speciellt för barnen. 29.4.2021 kl. 12:34

KRISTINESTAD . Coronatiden har varit utmanande för både klienter och personal på serviceboendena. Kurt Högnäs tycker ändå inte att tillvaron känts alltför kämpig. 28.4.2021 kl. 00:00

Kolum. Så plötsligt kan ett liv vara slut. Gränsen mellan liv och död kan vara otroligt tunn och skör. För hans del blev det ett långt och innehållsrikt liv, men ändå var ingen av oss beredda. 28.4.2021 kl. 00:00

BERGÖ. På Bergö finns gott om berättelser. Iris Sjöberg samlar in och skriver ner dem. 28.4.2021 kl. 00:00

korsholm. Att få ta del av Kaj Löfviks naturintresse är en njutning i såväl ord som bild. Den här dagen skriver han på Facebook: ”Sol och värme för en frusen trädgård är som kärlek för en frusen själ, plötsligt är det som var snö och is ett blommande paradis.” 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. "Nu är det vår och aldrig är väl Guds nåd så påtaglig? Det är kanske aldrig annars så lätt att se hela kristendomens budskap gestalta sig framför våra ögon." 28.4.2021 kl. 09:30

Borgå. De fick ställa in det mesta av sitt planerade bröllop – men ser ändå fram emot att bli gifta. 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. En blå klänning och en känsla av förväntan. Solveig Halonen skriver om det vi inte kan välja – och om sakerna vi kan. 28.4.2021 kl. 09:30

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

jakobstad. I över tio år levde Kenth Kummel och hans fru som i två olika läger. Hon var församlingsaktiv medan han föredrog kompisarna på krogen. 14.4.2021 kl. 10:14