Martina Nikander med diakonipudeln Misan.

Ingen ska mötas av en hård blick

pargas.

För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter.

23.4.2020 kl. 14:16

I sexton år har Martina Nikander jobbat som diakonissa i Väståbolands svenska församling. När hon går i pension i juli gör hon det med tacksamhet.

– Jag har fått så fina människokontakter och hört så gripande livsöden. Jag har sett en del elände och många svårigheter av olika slag, men också de där solskenshistorierna när människors liv ordnar upp sig och allting blir bättre. Jag bär dessa människor i mitt hjärta, säger hon.

Hon har många glada minnen från sina år i församlingen. Till de roligaste hör musikalen Leo X Luther som skrevs av Jari Heikkilä, som var präst i församlingen när man firade reformationsjubileum år 2017.

– Vi anställda spelade rollerna. Att öva in och uppföra musikalen var det roligaste jag upplevt under hela mitt arbetsliv.

Också Pargas kyrkas återinvigning efter reparationen år 2011 är ett viktigt minne.

– Då kände jag särskilt tydligt hur lycklig jag var över att få jobba i kyrkan.

Men hon menar också att hela hennes arbetsvardag är full av höjdpunkter.

– Ena stunden sitter jag utanför HVC och äter kycklingben med en ”gubbis” som brutit benet, nästa stund uppvaktar jag en 90-åring som har fint kaffekalas och guldkantade koppar med små öron, så att man får spreta med fingret.

Hon har varit tacksam över sin fina arbetsgemenskap. Av det som varit svårt har hon lärt sig mycket. Till exempel att prioritera.

– Ofta är det så att almanackan inte är helt full när dagen eller veckan börjar, men sedan kommer uppgifterna till mig. Jag litar på att Gud leder mig till de rätta uppgifterna och de rätta människorna. ”Jag ska leda dem där de går bedjande fram” står det i Jeremia.

Ibland har hon tyckt att det är utmanande att bedöma en människas behov av hjälp.

– Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt beslut, särskilt om problemen är långvariga. Där har det känts bra att kunna grubbla över sakerna tillsammans med kollegerna, i svårare fall med kyrkoherden. Att fatta beslut ensam är svårt, men tillsammans kommer vi framåt.

Hon har försökt vara en människa som det är lätt att närma sig.

– Ingen ska mötas med hårda ord eller blickar, eller ett nej. På det sättet hoppas jag att de som kommer till oss får en positiv uppfattning om diakonin och kyrkan.

En del klienter har under åren kommit att stå henne väldigt nära.

– Jag kommer att sakna mina ”flickor” i Malmens diakonikrets, och mina klienter – många av dem har med åren blivit som vänner. Och jag kommer att sakna mina arbetskamrater och medarbetarkonferenserna och vårt härliga, humoristiska gäng! Man får alltid skratta där, även om vi förstås också arbetar seriöst.

Under coronaepidemin har hennes arbete förändrats en del. De personliga mötena har bytts ut mot telefonmöten. Koordineringen av hemkörning av mat, som görs i samarbete med Pargas IF, har svalt mycket tid. Men hon har också fått nya, spännande arbetsuppgifter – som att banda in aftonandakter.

– Och visst har jag gjort en del hembesök också – så att vi träffats ute på gården. Och idag satt jag på en parkbänk med en dam och drack kaffe!

Sofia Torvalds

NÄRPES. Han har tjugo års erfarenhet av hjärtövervakning och EKG. Den andliga vägen har präglats av starka personliga upplevelser. 26.5.2021 kl. 16:05

NÄRPES. Vardagsnära tankar kombinerade med fina foton. Det hittar man på Kristinestads svenska församlings Instagramsida. Oftast är uppdateringarna gjorda av Siv Bergman. 26.5.2021 kl. 15:36

kvevlax. Varje vecka delar församlingen ut matkassar till tiotals familjer och mindre hushåll. Här spelar de lokala butikerna en ovärderlig roll. 26.5.2021 kl. 13:30

Kolumn. Kanske det som gäller för att göra en slitstark gräsmatta också gäller för människor. 26.5.2021 kl. 13:24

kvevlax. – I glädje och sorg och genom alla livets skiftningar har församlingen varit väldigt viktig för mig, säger Gunilla Asplund. 26.5.2021 kl. 13:18

sibbo. – Man blir ofta isolerad i sin roll som närståendevårdare. Det är ett tungt arbete som behöver få stöd och uppmärksamhet, säger Astrid Packalén. 26.5.2021 kl. 13:13

Kolumn. "Då somliga barn kan turnera landet runt i husbil medan andra stannar hemma, då några får njuta av hängmatta och barndomens ansvarsfrihet medan en i klassen vet att alkoholen kommer att göra att mamma och pappa grälar ännu mer än vanligt." 26.5.2021 kl. 13:05

BORGÅ. När ungdomsverksamheten flyttat ut från sin våning i församlingshemmet blir Domprost­gården nytt centrum för barn och unga. 26.5.2021 kl. 12:59

KORSNÄS. Gemensamt Ansvar engagerade Korsnässkolorna. Elevernas konstverk kan beskådas på församlingens webbsida. 20.5.2021 kl. 16:15

NÄRPES. Hon var diakonissa i Närpes i fyrtio år – på dagen! Några lugna pensionärsdagar blir det inte för den som har hjälpverksamhet som sitt stora intresse. 20.5.2021 kl. 14:46

psalmbok. Åbo svenska församling firar hundraårsfest och alla medlemmar får en psalmbok i gåva. –Det blir en gåva från oss själva till oss själva, säger kyrkoherde Mia Bäck. 11.5.2021 kl. 16:16

Kolumn. Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson. 11.5.2021 kl. 16:11

Nagu. Nagubon Josefin Sundström bor i Malmö. Där studerar hon för att bli organist. – Jag längtar efter havet och skogen. I Nagu kan du gå var som helst och komma till en skog – det saknar jag. 11.5.2021 kl. 16:07

korsholm. De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten. 11.5.2021 kl. 11:30

korsholm. Daglubbsledarna Henna Lundström och Sanna Saarela har haft besök i dagklubben av familjen Yli-Kätkä. 11.5.2021 kl. 11:30