Gunvor Flykt och hennes man bor i egnahemshus där det alltid finns något att syssla med. Barn, barnbarn och vänner finns också i närheten.

Det blir en annorlunda påsk

Borgå.

Gunvor Flykt är en sann eldsjäl inom kyrkan. Hon kommer att sakna kyrkan i påsk, men säger: Tappa inte modet!

8.4.2020 kl. 11:20

Gunvor Flykt uppskattar den starka gemenskap hon fått tack vare sitt kyrkliga engagemang. Hon har varit ledamot och vice ordförande i församlingsrådet, ledamot i gemensamma kyrkofullmäktige, sjungit i kyrkokören och varit söndagsskollärare. Just nu är hon ordförande i en gudstjänstgrupp, koordinerar kyrkvärdarna och leder församlingsfaddrarna.

Vad har gjort att du engagerat dig så länge i församlingen? Vad har det gett dig?

– Det har jag framför allt mina lärare i barndomen att tacka för. Jag växte upp i byn Petsmo i Kvevlax kommun. Det var efterkrigstid och nästan alla byns barn gick i söndagsskola. Byns lärarinna var också söndagsskollärare. Hon förstod vikten av att engagera och stöda oss barn i olika uppgifter.

– Jag minns speciellt en julfest. Lärarinnan hade övat in en julsång med min syster och mig. Det var fullsatt i bönehuset och vi var två små flickor. För att vi skulle synas och höras bättre fick vi stå på varsin stol framme i bönehuset. Så här fortsatte det hela skoltiden – lärarna litade på oss barn och gav oss olika uppgifter.

– Att få vara delaktig i församlingens verksamhet har gett mig stark gemenskap, kunskap, ödmjukhet, förmågan att lyssna på andra och resonera mig fram till en lösning.

Tror du att man kommer att lyckas utveckla frivilliginsatsen inom kyrkan?

– Det kommer alltid att behövas frivilliga insatser i församlingsarbetet. Jag är helt övertygad om att man kommer att utveckla den sidan av kyrkan. Jag tror att det är mycket viktigt att vi ger uppgifter åt barn och unga. Vi är på god väg i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Vi har under ett par år engagerat barnen i högmässorna. De är alla så duktiga. Skriftskolungdomarna medverkar också på olika sätt.

Hur ser din vardag ut nu i coronatider?

– Coronaviruset kom så plötsligt till vårt land och allas vardag förändrades snabbt. Jag och min man bor i egnahemshus, så det finns hela tiden något att syssla med. Våra barn och barnbarn bor också i Borgå. De ringer till oss och vi till dem. Vi har många fina vänner som vi har kontakt med per telefon. I vårt bostadsområde finns det fina möjligheter att motionera. Jag har tid att fundera över livet och allt som händer. Jag tror att Gud genom coronaviruset vill varna sitt folk. Vi bor i ett kristet land, men vi fjärmar oss mer och mer från Honom.

Vilka tankar har du inför påsken i år?

– Det blir en mycket annorlunda påsk detta år. För mig har det alltid varit viktigt att få uppleva stilla veckan och påskens underbara budskap i kyrkan tillsammans med andra. Nu får vi nöja oss med strömmade gudstjänster och radio- och TV-gudstjänster, men vi får tacka Gud att vi har den möjligheten. Min man och jag får fira för oss själva. Det är tråkigt att inte få träffa barn, barnbarn och vänner.

Har du något du skulle vilja säga till alla äldre som känner sig ensamma och inte tar del av något på nätet?

– Tappa inte modet – allt ordnar sig. Tänk positivt och förtrösta på Herren. Tänk på allt som är bra. Vi har fred i vårt land, vi har mat och allt annat vi behöver. Vi har radio och TV och vi har telefon, så att vi kan nå våra nära och kära. Läs herdepsalmen 23 Herren är min herde. Nu har vi alla en stor uppgift att be för vårt land och för varandra.

Ulrika Hansson

korsholm. När församlingens förtroendevalda välsignas i Korsholms kyrka är det för att tydliggöra att de är kallade till en uppgift. Riter är viktiga, säger kyrkoherde Mats Björklund. 25.1.2023 kl. 16:09

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25