Trygg famn eller regler?

Kolumn.

Daniel Norrback fundera på hur vi förmedlar tron till barnen och vilken bild de får av Gud. Ligger betoningen på regler eller relation?

26.3.2020 kl. 16:14

Som kyrkoherde och småbarnspappa funderar jag ofta hur jag på bästa sätt skall förmedla tron till våra barn.

Hur talar jag om Gud med barnen, och framförallt: Vilken gudsbild förmedlar jag till barnen genom mitt sätt att leva?

Blir betoningen på regler, strikthet och korrekt uppförande? Eller blir betoningen i min fostran på att ge mina barn en trygg och älskande fadersfamn som de får vila i, och därmed lättare uppleva även sin himmelske Fader som en trygg famn?

Förstås måste inte dessa två aspekter motsäga varandra. Regler och gott uppförande är ju inte dåligt i sig. Men om kristen tro reduceras till en morallära så har det gått snett.

Sann kristendom är inte morallära. Sann kristendom är relation. Personlig relation mellan Gud och människa.

För att barnen skall komma in i och förbli i den relationen, tror jag vi som är kristna föräldrar måste förmedla Gud som den trygga famn de får vila i. Betoningen måste ligga där, inte på regler.

Ett exempel är då man har med sig barnen i gudstjänsten. Vilken attityd har vi till barnen i gudstjänsten? Tycker vi det är en katastrof om de inte är knäpptysta? Eller ger vi dem rum att ha lite liv och rörelse?

Nu menar jag inte vi skall låta barn flippa ur totalt i kyrkan. Det skall vara en värdighet i det hela. Men jag tror det är viktigt att vi tänker efter vad vi ger barnen för känsla av kyrkobesök: Blir deras huvudupplevelse att det handlar om strikthet och förbud? Eller upplever barnen att de är älskade och bekräftade i gudstjänsten?

Som kristna tror vi på en villkorslös kärlek från Gud. Lyckas vi vuxna förmedla denna villkorslösa kärlek till barnen i gudstjänsten? Eller ger vi dem känslan av att Guds kärlek är något som bör förtjänas? Tål att tänkas på.

Jesu liknelse i Luk. 15:11-32 får vara riktmärke för en rätt kristen fostran: ”Fadern sade till honom: ’mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt.’” (Luk 15:31). Vår Gud är en trygg famn.


Daniel Norrback är kyrkoherde i Kristinestads församling.

Daniel Norrback

korsholm. När församlingens förtroendevalda välsignas i Korsholms kyrka är det för att tydliggöra att de är kallade till en uppgift. Riter är viktiga, säger kyrkoherde Mats Björklund. 25.1.2023 kl. 16:09

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25