Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.

I Nagu gör de gott tillsammans

Nagu.

I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström.

26.3.2020 kl. 15:20

I Nagu har en grupp frivilliga – eller ideella arbetare, som de kallas idag – i många år jobbat outtröttligt för Gemensamt Ansvar-insamlingen. Varje år på Palmsöndagen ordnar de en församlingslunch, ofta med lotteri och basar. Under årets två andra församlingsluncher samlar de in pengar för missionen.

– Jag är väldigt glad att vi kan ha den här verksamheten, och det är tack vare våra ideella arbetare. Många har varit med troget, år efter år, men vi har också fått med nya. Det är bra att också ha yngre män med, som orkar lyfta diskkorgarna i maskinen! säger Eeva Granström, diakon i Nagu kapellförsamling, som är en del av Väståbolands svenska församling.

Hon berättar att största delen av lunchingredienserna kommer som donationer.

– Förr fick vi ofta älgkött, nu har det varit mycket hjortdjur. Våra ideella arbetare har lokala kontakter. Ibland har de som jagar fått jaga på församlingens marker och gett sitt bidrag på det sättet. Andra har donerat morötter och potatisar och pumpor – lite beroende på årstiden.

Eeva Granström säger att folk känner varandra och hjälper till i Nagu – även om de inte alltid besöker gudstjänsterna.

– Ber man om donationer för ett gott ändamål kan man fråga vackert också i butiken, och får ofta donationer. Företagen och jägarna, alla är med på ett hörn och hjälper. På sätt och vis är hela byn med.

Hon och de ideella arbetarna har tillsammans brukat konstatera att de genom Gemensamt Ansvar-luncherna kan hjälpa familjer på två sätt.

– GA-insamlingens pengar går ju till familjer som behöver hjälp, men dessutom hjälper vi ju dem som kommer och äter. Det är roligt att samlas tillsammans och sitta och prata och äta god, hemgjord mat.

De har försökt hålla priset överkomligt.

– Vi har haft flyktingfamiljer som vi brukat bjuda in till luncherna, och de har fått smaka på typisk finländsk mat. En del av dem har själva velat komma och hjälpa till.

En av de frivilliga som varit med länge är Raili Svahnström.

– I tjugofem år, om inte längre, funderar hon.

Hon kom i tiden med för att hon var intresserad av Gemensamt Ansvar-insamlingen.

– Jag jobbade på banken, och det kom sparbössor från Gemensamt Ansvar-insamlingen som man räknade.

Men hon ville också betala tillbaka för det hon själv fått när hon växte upp under kriget.

– Jag minns att jag som barn fick ett par skor som kom via någon välgörenhetsorganisation. Jag kände att jag får ge tillbaka nu.

Hon berättar att arbetsmängden inför en GA-lunch inte brukat vara överdrivet stor.

– Hela gruppen brukar träffas en gång före middagen och planera, och sedan träffas vi kanske i mindre grupper, enligt behov. Sedan hjälps vi åt med att baka och laga mat.

På en liten ort blir det ofta så att de som är aktiva är aktiva på många håll.

– Vi träffas i olika sammanhang, vi är aktiva Röda Kors-vänner och ordnar bingo och steker våfflor i servicehuset.

Vårens inplanerade GA-lunch skulle traditionsenligt ha gått av stapeln på Palmsöndagen, men på grund av coronaepidemin är den inställd, liksom alla andra samlingar.

– De flesta av oss som skulle arbeta för lunchen är över sjuttio och därför i karantän, påpekar Raili Svahnström.

Men de slutar inte ha kontakt för det.

– När människor blir gamla och ensamma är det tryggt att bo på en liten ort som Nagu. Här är man aldrig ensam. I dessa tider går telefonen het. Det är viktigt att vi håller kontakt med varandra! säger hon.

Och vad GA-lunchen gäller påminner hon om att det kommer nya luncher på hösten.

– Desto bättre blir det nästa gång!

Sofia Torvalds

korsholm. Några barn i Korsholm har funderat på vad som händer efter döden. Och de ger många bra tips: om man saknar någon kan man ha en tyst stund för sig själv. Och bästa sättet att trösta en kompis är till exempel att ge kramar. 28.10.2021 kl. 00:00

BORGÅ. – För en gångs skull ledde grupptryck till en positiv sak, säger Glenn Johansson. Han valde att bli hjälpledare i församlingen. 28.10.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Hur ofta har inte jag brustit?" 28.10.2021 kl. 00:00

sibbo. Församlingskvällar är ett nytt koncept man vill testa i Sibbo. Första träffen drog femtio personer. – Vi uppfinner inte hjulet igen, men behovet av gemenskap finns, säger Patrik Frisk. 28.10.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Så här års och inför alla helgons dag är vi många som vill besöka gravgården." 28.10.2021 kl. 00:00

korsholm. – Man brukar säga att musiken når dit ordet inte når, säger Susanne Westerlund. I november ordnas ”Konsert i allhelgonatid” i Korsholms kyrka. 28.10.2021 kl. 00:00

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30

NÄRPES. Varje år ordnas fredsbön i Närpes på FN-dagen 24 oktober. Men hur kommer det sig att Närpesnejden har en så livaktig fredsförening? Spåren leder tillbaka till en viss präst. 15.10.2021 kl. 09:20

jakobstad. Ända sedan familjen återvände till Jakobstad 2005 har Annica Sundberg varit aktiv i Fokus. 14.10.2021 kl. 15:33

Kolumn. Några av er har hört ordet Al Massira och funderat på vad det betyder och står för. Al Massira är ett mångsidigt videomaterial om biblisk tro. 14.10.2021 kl. 15:29

jakobstad. För tio år sedan stannade livet upp för Heidi Ahlö i en bilolycka. Även om ryggen värker än idag känner hon en tacksamhet över livet. 14.10.2021 kl. 15:26

kvevlax. Håkan Nitovuori är pensionerad pingstpastor, tillika aktiv i Kvevlax församling. – Tro är inte partipolitik, det är gemenskap, säger han. 14.10.2021 kl. 10:28

Kolumn. Det är skjutsande och springande. Fixande och föräldramöten. 14.10.2021 kl. 10:26

kvevlax. Manskören i Kvevlax församling är en livskraftig kör med återväxt. Nu är det ett tjugotal som tar ton. – Gemenskapen är viktig, säger Håkan Fant. 14.10.2021 kl. 10:22

vanda. Som liten drömde Mona Nurmi om att bli som James Bond. Men hon blev församlingssekreterare – och trivs! 14.10.2021 kl. 10:17