Bloggarkiv

Svante Lundgren
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Gàidhealtachd

08.12.2011 06:25

Fàilte gu Alba står det på flygfältet i Edinburgh. Många passagare vet knappast vad det betyder och inte ens varför det står så. Det betyder "Välkommen till Skottland" och står där därför att Skottland är ett tvåspråkigt land.


Skotsk gaeliska är ett keltiskt språk besläktat med irländsk gaeliska (också kallade iriska) och manx, ett i tiden utdött men återupplivat språk som talas på Isle of Man. Gaeliskan infördes i Skottland av immigranter från Irland, antagligen på 300-talet, och blev så småningom det dominerande språket i landet. Från medeltiden gjorde dock engelskan allt kraftigare intrång och gaeliskan blev närmast ett språk begränsat till Highlands and Islands. Kulturell och språklig imperialism från de styrande i Edinburgh och London gjorde sedan nästan helt slut på språket också dess perifera bastioner.


År 1800 var gaeliska modersmålet för nästan 300 000 personer i Skottland, det vill säga en femtedel av befolkningen. Enligt den senaste folkräkningen, från år 2001, talar knappt 60 000 skottar, 1.2 % av befolkningen, mer eller mindre gaeliska. De som endast talar gaeliska har dött ut för länge sedan. De som idag kan språket talar ofta engelska bättre. Jag har här i Stornoway blivit bekant med två unga kvinnor, knappt 30 år, som bägge kommer från helt gaelisktalande familjer. När de började skolan som femåringar var deras engelska svag, men idag är engelska deras första språk och deras gaeliska begränsad.


Tiden då barnen här på öarna var förbjudna att tala gaeliska i skolan är dock över. Idag försöker myndigheterna främja språket både i skolan och på andra sätt. Det finns ytterst få helt gaeliska skolor, däremot många där en del av undervisningen går på gaeliska. För tre år sedan startade också en gaelisk TV-kanal, BBC Alba. Allt detta har gjort att nedgången för språket idag är långsammare än på länge. Men det går fortfarande neråt.


Jag ska återkomma till mina upplevelser av gaeliska här i Stornoway. Men nu ska ni få ett litet smakprov. Kolla på följande YouTube-klipp. Det gaeliska bandet Mànran sjunger en sång som heter Oran na Cloiche. I rutan ser ni sångtexten. Ni kommer att bli förundrade över två saker: det går fort undan och hur i all världen kan något som skrivs på detta sätt uttalas så här? Gaeliskan lär ha mycket logiska uttalsregler, men innan man har lärt sig dem ser det hela nog mycket gåtfullt ut.

Tvåspråkighet i Stornoway: gaeliska först.
Tvåspråkighet i Edinburgh: engelska först.

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Det nya missionsstiftet skapar förvirring anser biskoparna. Nu får alla lutherska präster brev. 22.3.2013 kl. 12:15

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären. 21.3.2013 kl. 11:43

Nu diskuteras igen en könsneutral äktenskapslag och dess följder för kyrkan. Frågan är svår för alla samfund som har vigselrätt i Finland. Att behålla vigselrätten med risk för påtryckning – eller ge upp den? 21.3.2013 kl. 11:17