Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Varför jubla i moll?

07.04.2012 20:51
Så här inför påsksöndagen vill jag dela med er en iakttagelse som jag gjort under många år. Jag vet inte riktigt hur jag skall börja. Kanske så här:
Jag har märkt att det kommer betydligt mera människor till kyrkan på långfredagen än på påsksöndagen. Och jag har funderat vad det kan bero på. Varför är vi mera intresserade av kampen än av segern? Varför tilltalar lidande  oss mer än glädje och jubel?
Jag kastar inte ut det här som en anklagelse, för jag är mycket medveten om att det gäller mig själv också. Jag har alltid haft lättare att skriva långfredagens predikan än påsksöndagens.Jag tror mig vara i gott sällskap också. Jag vill minnas att C.S. Lewis i företalet till sin bok ”Från helvetets brevskola” säger att det var ganska lätt att tänka sig in i hur en demon tänker, men att han aldrig skulle ha vågat sig på uppgiften att skildra hur en god ängel tänker. För en människa, som hör till ett fallet släkte, är demoniska frestelser mer välbekanta än himmelsk lovsång.
Jag frågar mig också om detta är något typiskt för oss finländare och kanske alldeles särskilt för oss lutherska finländare. Jag minns hur en rikssvensk pastor på besök i Finland var fascinerad av att finländarna (och särskilt då de finsktalande) t.o.m. sjöng sina lovsånger i moll.
Ja, hur är det riktigt med mig och oss andra finländare? Kan vi aldrig släppa loss jublet och tåga runt i kyrkan med uppsträckta händer som jag har förstått att man (ibland åtminstone)  gör i afrikanska gudstjänster?
Sedan kan man ju också fråga sig hur viktigt det är att jublet syns och hörs. Huvudsaken är väl ändå att det fyller hjärtat.
Trots all min försagdhet och ”finländskhet” vill jag ändå gå in i påsksöndagen med en bön om att uppståndelsens jubelstämning skulle få fylla mig denna påsk. Och jag går och bär på en längtan att försagdheten och molltonen åtminstone i himlen skall vara ett avklarat kapitel. Men litet avundsjuk är jag nog på de afrikanska syskonen. Hur kan de redan här och nu...?
Johan Eklöf
10.4.2012 13:59
Bästa jazzpastorn
Jag säger inte att det är något fel att jubla i moll. Jag bara frågar mig varför det kan vara så svårt för mig att jubla i dur. Willie Dixons resonemang om att Gud var "blue" då han skapade människan kan jag inte riktigt hålla med om. Gud var ju inte ensam. Han hade gemenskap inom Treenigheten (Fadern, Sonen och den helige Ande). Jag tror alltså att Gud inte skapade människan för att få litet sällskap utan att han skapade oss för att dra in oss i den kärleksrelation som redan fanns inom Treenigheten.
Min pappa var en stor jazzvän och jag är uppvuxen med Billy Holiday m.fl. som ljöd ur högtalarna där hemma. Jag gillar blues, men gissar att de himmelska tongångarna går mera i dur än moll.
Jazzpastorn
10.4.2012 12:07
Jag jublar gärna i moll.

Mollskalorna ger obegränsade möjligheter att ta ut svängarna. Så finns ju bluesen, tillsammans med gospeln, den moderna musikens grundpelare. Blues lever i och av gränslandet mellan dur och moll, precis som de flesta av oss. Enligt blueslegenden Willie Dixon är blues människans och skapelsens ursprungstillstånd, eftersom Gud, när han skapade världen, var ensam och "blue"

"According to Biblical history and all of the history of the world, the blues was built in man from the beginning. The first thing that came out of man is the blues because, according to the Scriptures, when God made man, man was lonesome and blue." - Willie Dixon
Johan Eklöf
9.4.2012 22:25
Tack Gun och Daniel för era kommentarer som båda kompletterade det jag försökte säga.
Daniel Norrback
9.4.2012 21:07
Jag funderar om svårigheten att jubla för oss lutheraner överlag och kanske särskilt finländska lutheraner har att göra med att vi kanske i teologin oftare betonar vår totala syndighet istället för att tala om vår rättfärdighet och nya identitet och helighet i Kristus? Har en broder och vän(som själv är luthersk präst) som raljerade lite över vår "simul iustus et peccator"(=samtidigt rättfärdig och syndare)-princip med att säga att "vi är 90 % syndare och 10 % rättfärdiga":) Jag tycker det var ganska bra sammanfattning av hur vi ofta betonar i lutherska sammanhang. Nu är jag inte för nån syndfrihetsteologi, det är inte det som är min poäng. Visst är det förstås sant att vi ÄR syndare i oss själva och rättfärdiga i Kristus. Men felet kanske är att vi mycket oftare talar om hur eländiga, fattiga och miserabla syndare vi är än vi framhåller att vi i Kristus är nya skapelser som är skapade till likhet med Gud, fullkomligt heliga, rena och rättfärdiga, friköpta osv. Får man ständigt höra hur usel och misslyckad man är är det ju inte så konstigt om man har svårt att jubla. Men om man istället får höra om allt det positiva Jesus har gjort för en och gör i en, att man i Kristus har en helt ny identitet som är fullkomligt befriad från synden, då har man kanske lättare att jubla av fröjd? För även om vi aldrig blir helt syndfria under vårt jordeliv, tror jag ändå att vi primärt som kristna ska tänka på oss som heliga och inte syndare. Paulus inleder ju t.ex. aldrig sina brev med att skriva: "Till alla syndarna i Korinth" utan "Till de heliga i Korinth". Heligheten borde så att säga vara "normalidentiteten" för oss som kristna, även om vi förstås samtidigt hela tiden för kämpa med den gamla männniskan och köttet. Vårt kött är fördärvat ja, men jag tror att Guds helige Ande och kraft är starkare än vårt kött. Och den Anden bor i oss. Den här "identitetsproblematiken" som jag skrivit om ovan kan vara en tänkbar orsak till frånvaron av jubel, tänker jag personligen. Sedan håller jag med Gun om att hockey-segrar har en sällsam förmåga att få oss finländare att jubla. Det gäller inte minst mig själv:)
Gun Knuts
8.4.2012 9:49
Jublande finländare? Jovisst, när de finska Lejonen gör mål då tåras även de mest härdade finska ögon och då står jublet högt i tak. Så visst kan vi jubla!
Jag oerhört glad och tacksam över Jesu uppståndelse men samtidigt så tagen över den smärta han fick utstå under sin korsdöd att glädjen liksom inte hinner med. Och så är det för stort för att förstå.

Siffror igen?

Kyrka. Skriftskolan behåller sin popularitet. Nästan nio av tio finländska ungdomar går i skriftskola. År 2009 ökade antalet med ungefär 300. 26.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vattenskadorna i Borgå domkyrkas vapenhus ändrar inte på verksamheten i kyrkan. 25.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Avannata Ulloriaa heter det senaste tillskottet bland kyrkobyggnaderna i vårt land. Kyrkan invid det arktiska museet Nanoq i Fäbodaskogen i Jakobstad invigdes på fredagen av biskop Björn Vikström. 25.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lördagens vigsel i Borgå domkyrka tog en överraskande vändning då blixten slog ner strax intill kyrkan. 24.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den som vill ta med sitt husdjur till kyrkan får gå på en gudstjänst som riktar sig speciellt till sådana. På begravningsplatsen, däremot, är vovven välkommen. 23.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Organisationen Healing Rooms upprätthåller bönekliniker på tjugotre platser runt om i Finland. Nu ser det ut som om den första bönekliniken på svenska kommer att uppstå i Jakobstad. 22.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. I söndagsskolan fick Emilia Still lära sig bibelberättelserna och grunderna i kristendomen. Det vill hon också ge vidare som söndagsskollärare. 21.5.2010 kl. 00:00

Världen. Situationen i Bangkok har förvärrats avsevärt de senaste dagarna. Finska Missionssällskapet förflyttar därför tillfälligt sina arbetstagare med familjer till ett lugnare område i Thailand. 20.5.2010 kl. 00:00

Världen. Situationen i Bangkok har förvärrats avsevärt de senaste dagarna. Finska Missionssällskapet förflyttar därför tillfälligt sina arbetstagare med familjer till ett lugnare område i Thailand. 20.5.2010 kl. 00:00

Människa. Patrik Hagman talar för en kristendom som fokuserar på handling i stället för att sortera in folk i fientliga läger. 20.5.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Vad är det som har hänt med världen när allt ska vara så vackert hela tiden? tänker jag när jag bläddrar igenom senaste numret av Sveriges största inredningsmagasin. 20.5.2010 kl. 00:00

Ledare. Suomen Kuvalehti behandlade för en tid sedan (23.4) Finlands evangelisk-lutherska kyrkas situation här och nu. Detta dels i en ledare, dels på nästan tio sidor inne i tidningen. Rubriken för ledaren var Kirkon kriisi (Kyrkans kris) och huvudrubriken för artikeln inne i tidningen Kuka pelastaisi kirkon? (Vem kunde rädda kyrkan?). 20.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nykarleby församling får inget understöd från Kyrkostyrelsen för utvidgning och dränering av begravningsplatsen. 19.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den förra kyrkoherden i Övermark Peter Lassus har överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) att Helsingfors förvaltningsdomstol förkastat hans besvär mot att ha blivit uppsagd på bestämd tid. 19.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. En enig kommunstyrelse i Pedersöre beslöt i går att lägga ner utredningen om gemensam byggnad för församlingshemmet och skolan i Esse. 18.5.2010 kl. 00:00

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46