Bloggarkiv

Helena Salenius
Helena Salenius är lärare i religion och psykologi, medlem i Matteus församling och nyinvald i stiftsfullmäktige i Borgå stift. Hon är också stolt men stundvis utmattad mamma till tre tonåringar.

Livet i en simhall

11.03.2012 15:00

May Wikström skrev under sportlovet insiktsfullt om tacksamhet på bastulaven. Jag hade faktiskt aldrig tänkt på hur bra en simhall egentligen är med tanke på formandet av en realistisk och sund kroppsbild. Mays text inspirerade mig att fundera vidare på livet i en simhall.


Har ni märkt att en simtur i en simhall är som livet i komprimerad form? Ibland är det riktigt njutbart; vattnet ligger stilla, belysningen är dämpad och över dem som målmedvetet avverkar sin sträcka vilar ett nästan meditativt lugn. Sådana stunder simmar jag funderande på livet - och stiger sedan upp ur bassängen med ro i kropp och själ.


Ibland krävs det stor mognad och riktigt mycket självdisciplin för att klara av simmandet med hedern i behåll. Närmast då med tanke på medsimmare som prövar tålamodet genom att vara på exakt samma kvadratmeter som man själv. De kan dyka upp underifrån eller hoppa från sidan. Eller med sin bastanta bästis blockera banan... De som får adrenalinet att stiga snabbast och säkrast är de burdusa (det finns också nobla) crawlarna som simmar på de långsammas bana. Har de månntro för dåligt självförtroende för snabba banan?


Mestadels är det bara intressant att iaktta och fundera om människorna använder samma strategi i livet som i poolen. Är han som för varje simtag går både djupt under och högt över vattenytan, men inte kommer nämnvärt framåt, sådan också i det dagliga livet? Och hur är det med den lilla vältränade damen som slinker in med en väldig fart i nästan obefintliga mellanrum mellan människor? Kan Madame som helt resolut använder hela banan utan att ta minsta notis om dem som försöker komma förbi vara omtänksam egentligen? Och vilken kamp kämpar den sammanbitna som ser ut att lida mer för varje simtag?


I ärlighetens namn hoppas jag att ingen någonsin drar slutsatser om mig utgående från mitt simmande. Nu i fastetider är det på sin plats att jag rannsakar mig själv även om insikten är bedrövlig. Jag har en lång väg att gå när det gäller tålamod och överseende. Alltför ofta gör jag ett moraliskt magaplaisk i poolen.

Ditte
12.3.2012 7:43
May W:s KP- inlägg fick även mig att fundera en hel del på kroppar, om de sedan är nakna eller har kläder på. Jag upplever att vi alltför ofta bara ser detta: det yttre och inte noterar tillräckligt mycket allt annat: tankar och goda handlingar.
Därför är det så skönt att läsa dina inlägg, Helena, för där finns ett djup som, i alla fall, får mig att reflektera över annat än allt "yttre" som rör sig omkring mig ( tålamod, överseende, senaste inlägget om vackra ord m.m) och det ger hopp om att allt inte handlar om det jag ser: det finns så mycket mer...

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

Mest läst

    SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

    den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

    Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

    Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

    Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50