Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Vardag i Fatick

22.11.2011 11:23
Här är vi nu mitt inne i en alldeles vanlig vardag. Jag ska måla upp ramarna för hur vardagen ser ut hemma hos oss. Inlägget är främst ämnat för Ronyas mommo och moffa, så att de kan räkna ut när vi gör vad i förhållande till deras rutiner. Vi är två timmar efter finländsk tid.
Jag vaknar för sista gången efter nattens alla matningar vid ca 05.00-05.30 och fördriver tiden halvsovande i sängen med en superenergisk Ronya till 07.00, när Bertrand efter sin joggingrunda kommer och avlöser. Bertrand sover numera allt som oftast i gästrummet så att åtminstone en i familjen får sova. Sedan följer en snabb dusch varefter jag ställer mig vid gasspisen och börjar röra i kastrullen med hirs. Ja, jag ger gröten en ny chans nu när Ronya också ska ha morgongröt.
08.00 åker Bertrand iväg till jobbet och ca 08.30 kommer Seynabou, vår hemhjälp. Jag vet inte hur vi skulle klara oss utan henne. Från det att hon går hem vid 16.00-tiden om eftermiddagen till det att hon igen dyker följande morgon hinner vårt hus se ut som ett bomnedslag. Speciellt köket. Seynabou har arbetat i många finländska familjer tidigare, bl.a hos Lassus och Stores. Därför kan hon till och med lite finlandssvenska! Hemsysslorna här tar mycket tid, så om man kommit hit för att arbeta (eller vara mammaledig med en baby) är det ett absolut måste att ha en hemhjälp.
Vid ca 09.00 kommer Ami för att ta hand om Ronya de dagar när jag och Henriette kämpar med franskan. Ami är den som ska vara med Ronya sedan när jag börjar arbeta, så det är bra att de redan nu lär känna varandra. Ronya avgudar både Seynabou och Ami. Så fort de visar sig om morgnarna lyser hon upp och sträcker armarna upp mot dem. Det är meningen att Henriette ska komma vid 10.00, men hon brukar dyka upp mellan 10.30 och 11.30. Hon stannar dock alltid exakt två timmar, som överenskommet.
Vid ungefär 13.30 kommer Bertrand hem från arbetet och vi äter lunch tillsamman med alla som just då råkar vara hos oss. Efter det följer en timmes siesta när alla slänger sig på en säng eller på någon matta och sover en stund. Om vi har riktigt tur sover också Ronya just den timmen. Vid 15.00 åker Bertrand tillbaka till arbetet och grannflickorna börjar så småningom uppenbara sig. Vi leker med dem tills Bertrand kommer hem för dagen någongång mellan 17.00 och 18.00. Sen är det kväll och de äldre generationerna från kvarteret dyker upp för samvaro framför vår TV (som utöver BBC har ett par arabiska kanaler som fungerar).
Vid 19.00 får Ronya bada i sin ljusröda plastbalja och ungefär 20.00 äter hon sitt kvällsmål. Sen efter det är alla kvällar och nätter unika. Flickan sover ju inte särskilt bra, så man vet aldrig vilka av kvällens och nattens timmar hon tänkt sova och vilka hon tänkt vaka.
Detta är i all korthet ramarna för vår vardag här hemma i Fatick.
Seynabou
Ami
Anna Tikum
30.11.2011 19:04
Pia: Det är sen heller inte samma Seynabou!! Ann-Katrin sade i går att Häggbloms hade en annan vid samma namn....
Anna Tikum
25.11.2011 19:28
Pia: Jepp! Det är samma Seynabou.
Pia Kass-Anttila
24.11.2011 22:15
Hej!
Kan det vara samma Seynabou som var hos Häggbloms då i tiden? Jag minns en Seynabou som var hos dem då.

h. Pia
Anna Tikum
23.11.2011 18:12
Stocka: Hälsa alla i klassen från oss! Krama Anna-Mia.

Mamma & Pappa (mommo och moffa): snart får ni knipa henne hur mycket som helst i tårna!!!
mommo och moffa
22.11.2011 20:16
Bra - så vi vet .... Vi är nog "med" hela tiden och det är mer konkret på det här sättet. Skulle ha lust att knipa i Ronyas vänstra stortå där på den nedre bilden ....
Stocka
22.11.2011 15:29
Mycket trevligt att läsa er blogg. Intressant att få ta del av kultur och vardag. Jag tror nog att vi kommer att läsa en del i klassen också eftersom vi håller på med Afrika i BiGe. Ha det bra trots det halvvakna tillståndet av för lite sömn. Anna-Mia hälsar också!

Världen. Inkommande söndag leder påven en nattvardsmässa för att markera sin 80-årsdag som infaller på måndag 16 april. 12.4.2007 kl. 00:00

Världen. Nästan sex av tio läkare i USA tror att religion och spiritualitet har stor eller mycket stor inverkan på människans hälsa, framgår i en färsk forskning presenterad i den medicinska tidskriften Archives of Internal Medicine. 12.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sveriges största hotellkedja, Scandic, har fattat beslut om att ta bort gideoniternas biblar från sina hotellrum. Scandics Finlands-VD säger att biblarna stannar kvar. Men det svenska budet är att linjen skall vara densamma i hela Norden. 11.4.2007 kl. 00:00

Världen. Hur påverkar klimatförändringar utvecklingen i en värld där åratal av utvecklingssträvanden kan förstöras på några minuter i en orkan eller översvämmning? Bland annat detta tema kommer att diskuteras på en kristen konferens som ordnas i London 12-15 april. 11.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Utlänningsverket beslöt igår att utvisa den 71-åriga, handikappade Halide Latifi till Kosovo. 11.4.2007 kl. 00:00

Teologi. Biskop Eero Huovinen kommenterar kvinnoprästdebatten genom påpeka att kyrkan står inför en ny typ av toleransutmaning. Kan kyrkan tillåta sådant som avviker från dess huvudlinje? Huovinen försöker peka på en väg ut ur konflikterna. 11.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sveriges största hotellkedja, Scandic, har fattat beslut om att ta bort gideoniternas biblar från sina hotellrum. Men Scandics Finlands-VD säger att biblarna stannar kvar. 10.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den 55-åriga man från Rwanda som misstänks vara delaktig i folkmordet i hans hemland för 13 år sedan har varit aktiv i frikyrkoförsamlingar i Borgå och Vasa. 10.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop John Vikström och professor Tuomo Mannermaa tilldelades Henrikskorset på Mikael Agricoladagen. Minister Jaakko Numminen och författare Anna-Maija Raittila förlänades Mikael Agrikolakorset. 10.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den svenskspråkiga huvudfesten till minne av Mikael Agricolas dödsdag hålls i Pernå kyrka idag (10 april). 10.4.2007 kl. 00:00

Insändare. Allt sedan prästämbetet inom den Lutherska kyrkan öppnades för kvinnor har vi till lust och leda ? mest leda ? fått ta del av bråket med de som motsätter sig denna ordning. Ändå tycker jag att de präster som motsätter sig kvinnliga präster kunde bemötas på ett bättre sätt än vad som är fallet rent generellt. De har ändå en övertygelse som de vill hålla fast vid, trots allt motstånd som de rimligen vet att de får leva med. En sak har emellertid förvånat mig och det är den fråga som en rätt känd profil i svenskfinland tog upp då det i tiden var aktuellt att öppna prästämbetet för kvinnor. Jag avser Paul von Martens som då som Luthersk präst ställde frågan om det överhuvudtaget skall vara präster i kristna församlingar? Han kom till den slutsatsen att det inte skulle vara och tog konsekvenserna av detta. Inom de flesta religioner står prästen som en medlare mellan människor och det gudomliga. Men hur är det med den kristna församlingen? Är det inte så att de händelser som vi nyss i Påsken påminnt oss om har öppnat vägen till ?direktkontakt? med Fadern. Vi är ju undervisade om att be: Fader vår som är i himmelen. De kyrkliga institutionerna är rätt märkliga skapelser. Man kommer inte ifrån att de är världsliga myndigheter. Idag kanske det inte är så tydligt som det var när kyrkotukt praktiserades. Ser man nu på präst- och biskopsinstallationer så är ju utstyrseln tecken på ämbete och myndighet - eller hur? Inom dessa institutioner har det inte heller varit och är inte mycket utrymme för väckelse eller upptäckt av bibliska sanningar. Därom vittnar alla bönehus och frikyrkor vi ser runt omkring. Ser vi på samhället idag så är det en sak som sticker i ögonen och det är den traditionella familjens status som mer och mer vittrar sönder och mycket har inte hörts från biskoparna. Nu verkar det mest som om de är beredda att förr eller senare välsigna Sodom och Gomorras styggelser. Det som idag hörs från predikstolar och i andakter är mest dagis predikningar vilket för tankarna till Karl Marx bevingade tes: Religionen är ett opium för folken. Institutionerna kan man knappast göra något åt men för den enskilde blir frågan hur länge man skall man vara med. Att bryta med traditioner och fäderneärvda stadgar är nu inte det lättaste. Därtill kommer också frågan om det dagliga brödet ifall någon har sin lön från kyrkan. Jag skriver detta för att jag är bekymrad för att goda kristna bröder har hamnat i en från min synpunkt omöjlig situation och jag (förmodligen andra med mig) är inte alls road av det gatlopp de får utstå. Karl-Gustav Klemets Kvevlax 9.4.2007 kl. 13:27

Kyrka. Efter en uppsjö filmer om Jesu död och lidande är det nu på kommande en film som behandlar tiden mellan Jesu uppståndelse och pingsten. 9.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utanför ytterdörren här i vårt tillfälliga biskopshem i Borgå prunkar en bukett nyss planterade påskliljor. Man ser de första snödropparna sticka fram ur den svarta myllan. Våren är här. Ljuset återvänder. Livet segrar än en gång. 8.4.2007 kl. 00:00

Världen. Sveriges största hotellkedja, Scandic, tar bort Gideoniternas biblar från sina hotellrum. 7.4.2007 kl. 00:00

Världen. En lustfylld långfredagsdans som skulle ordnas av Föreningen för andlig frihet i München stoppades av staden. 6.4.2007 kl. 00:00

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33