När vi växer tillsammans – om resiliens och lärandet som sker i varje möte

Heidi Salminiitty 20.02.2026

Hemma hos mig står en glasburk fylld med små tacksamhetslappar. Varje kväll skriver jag ned något som burit mig just den dagen: en tanke, en händelse eller ett stilla ögonblick. Vid årets slut tänker jag läsa dem alla – som en påminnelse om det som gjort mig starkare.”

Med tiden har burken blivit något mer än en vana. Den har blivit en symbol för hur resiliens ofta växer i det lilla, i det vi annars lätt glömmer bort.

I diakonins vardag möter vi människor vars berättelser rymmer både brustenhet och styrka. Det är lätt att tro att det är vi som ska bära, stötta och vägleda.

Men i mötena lär vi oss lika mycket tillbaka. Vi får ta del av erfarenheter från olika livsvägar, kulturer och trosuttryck – allt från gatukultur till etnisk mångfald och religionsdialog. Dessa samtal vidgar våra perspektiv och låter oss se hur resiliens växer fram i en annan människa: ibland sakta, ibland överraskande tydligt.

Resiliens är ingen rak väg

Resiliens handlar inte om att alltid vara stark. Snarare är det en rörelse mellan hopp och hopplöshet, mellan kaos och ordning, mellan tvivel och mod.

Ofta visar den sig i små men betydelsefulla steg:

  • Ett telefonsamtal som faktiskt blir av.
  • En tanke: ”Kanske kan jag ändå…”
  • En tyst minut där någon vågar stanna kvar istället för att fly.

Motståndskraften växer när vi vågar upptäcka:

  • Jag klarade det här också.
  • Känslorna fick storma och ändå stod jag kvar.
  • Jag fick hjälp – och jag tog emot den.

Vi växer när vi bär varandra

Jag tänker att få berätta eller höra om livsberättelser och hur man har överlevt något svårt kan inspirera och ge kraft. Författaren Maya Angelou uttrycker något djupt mänskligt när hon säger:

“I want to be a rainbow in someone’s cloud.”

Att få vara en regnbåge i någons moln – en varm hand när marken skakar, en ljusglimt i mörkret – är en påminnelse om att omtanke inte alltid kräver stora handlingar. Ofta är det de små uttrycken av vänlighet, tid och närvaro som gör den största skillnaden. I en värld där många bär tungt är det en tröst att vi alla kan bidra. En gest, en blick, ett ord kan vara just den färgstrimma som hjälper någon vidare. Och när vi växer tillsammans – när läradet går åt båda håll – byggs både vår egen och varandras resiliens, steg för steg.

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Sillburkar, glans och guld, en stjärna? Kom glad och hjärtevarm är en bok om julen – så som vi minns den, saknar den, söker den. 26.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Rimstafetten slingrar vidare mellan både handfasta och livsdugliga paket. 25.11.2010 kl. 00:00

Människa. Fredrika Sundén studerar journalistik i Helsingfors och är kyrkligt förtroendevald i Pernå. De östnyländska rötterna sitter djupt liksom tron på ordets makt. 25.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. En natt som denna går mina tankar osökt till Robert Lamm, en av mina favoritlåtskrivare på sjuttiotalet. Han vakade, liksom jag, en natt och försökte vara kreativ. Fast huvudet börjar snurra och man förlorar greppet om tiden. 25.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Ångerns roll i vår tid har krympt. Det finns inget vackert och attraktivt i den. 25.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta som skriver ut sig ur kyrkan är unga. I svenskspråkiga församlingar är utskrivningsivern inte lika stor. 24.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Fattiggubben på lånemagasinets vägg i Pörtom har till ortsbornas glädje återställts efter vandaliseringen förra veckoslutet. 24.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkofullmäktige i Väståbolands svenska församling gav i går grönt ljus för att Pargas kyrka ska renoveras. 23.11.2010 kl. 00:00

Världen. En gammal finsk gravsten användes nyligen som parkeringshinder i ryska Viborg. 23.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den här veckan torde de första Helsingforsborna som skrivit ut sig ur kyrkan under och efter oktober få ett brev från församlingen. Där får de ett tack för att de varit medlemmar och ombeds komma med respons på kyrkans arbete. 23.11.2010 kl. 00:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01