Har samhället glömt de äldre?

Ani Iivanainen 14.03.2025

Inte glömmer du mig väl? Visst kommer du på nytt på besök? Ringer du mig ännu? Dessa frågor hör jag rätt så ofta när jag träffar äldre på hembesök. Då vrider det i mitt själ och hjärtat slår lite tyngre.

Jag glömmer dig inte.

Jag kommer på nytt.

Jag ringer ännu.

Regeringens nedskärningar syns på fälten inte bara i form av brist på ekonomiskt stöd utan även i minskade kontakter inom social- och hälsovården. De äldre drabbas hårt av detta. De är ju ofta även annars ensamma och besök av vårdare kan vara de enda människokontakter de har i sin vardag.

De äldres närstående bor kanske långt borta eller de håller inte kontakt på grund av olika orsaker. Antalet hemvårdens besök är mindre än tidigare. Tiden som en hemvårdare har att använda för ett besök har hela tiden minskat när antalet människor de besöker per dag har ökat. De försöker sitt bästa, men resurser räcker inte till.

En person som är över 80 år berättade att hen hade tidigare stött sig. Då hade hen ringt till servicenumret och berättat att hen skulle behöva hjälp när hen hade svårt att gå i trapporna och det inte fanns hiss i huset. Hen fick ett samtal från seniortjänster flera månader efter hen tagit kontakt.

En annan hade väntat över ett år för att få terapi för att kunna gå igenom de traumatiska händelserna som hänt i hens liv. Tredje hade inte fått tillräckligt många gånger i månaden taxiservice, trots att hen hade låg inkomster och inte kunde röra sig utanför hemmet utan skjuts. Allt socialt och uppmuntrande i hens liv föll bort och hen blev deprimerad. Då fick hen mediciner men inte taxiskjuts. Det som hen skulle ha behövt var sociala kretsar.

Dessa historier hör jag regelbundet. De äldre har varit i kontakt men inte fått hjälp. De har känt att samhället tänker att de är för gamla för att få service. Då tänker de att det är bättre att de inte skulle belasta systemet.

Alla dessa tre och många tiotusentals andra har vi diakoniarbetare överallt i Finland hjälpt.

Vi glömmer inte.

Vi kommer på ett nytt besök.

Vi ringer igen.

När värdesätter beslutsfattare våra äldre på samma sätt? Så att de äldre känner att samhället inte har glömt dem.

Alla borde ha rätt till ålderdomen där en kan känna sig sedd, hörd och värdefull.

Ani Iivanainen, diakon i Esbo svenska församling

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Problemen med snabblån löses inte enbart med lagstiftning. 9.1.2009 kl. 00:00

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07