När jag kommer så går dom och sätter sig någon annanstans. Jag blir ensam kvar.

Jenny Åkerlund 06.12.2024

Det talas en del om mobbning bland barn och unga. Handlingar som skadar eller sårar någon annan person. Mobbning är långvariga upprepade handlingar riktade mot en och samma individ. Då det händer småsaker om och om igen drar det ofta ner på offrets självförtroende. Mobbningen leder till en känsla av att bli orättvist behandlad, att vara utanför och att inte vara betydelsefull. Att ständigt gå omkring och vara rädd, ångestfylld, ensam och ledsen är inte bra för någon. Goda relationer och social bekräftelse är något alla individer behöver för att må bra.

Goda relationer och social bekräftelse är något alla individer behöver för att må bra.

Daghem och skolor har sina antimobbningsprogram, samarbetsövningar och dylikt. Det övas bl.a. på att känna igen känslor, utrycka sig, förstå olikheter, känna igen då man själv eller någon annan blir orättvist behandlad och att lära sig ingripa på ett bra sätt. Det finns också handlingsplaner för hur personalen ska ingripa ifall mobbning sker.

Där yngre barn ofta mobbar genom fysiska handlingar och elaka ord, så mobbar ungdomar lite mer likt vuxna. Mobbning bland vuxna sker i arbetsgemenskaper, inom släkten eller i vänskapskretsen. De handlar mest om handlingar som gör att offret mår psykiskt dåligt. Bl.a. diskriminering, rykten, kränkningar, förolämpningar och uteslutning. Det handlar om suckar, miner och blickar.

En del arbetsplatser och hobbyverksamheter har antimobbningsprogram eller liknade verktyg för att ingripa vid mobbning. Så har vi även i min församling. I barngrupper och med ungdomar är det lättare för mig att ingripa och påverka situationens gång. Men när det kommer till vuxna så känns det som om jag inte räcker till och att inget jag försöker fungerar.

När det kommer till vuxna så känns det som om jag inte räcker till.

”När jag kommer så går dom och sätter sig någon annanstans. Jag blir ensam kvar.” Detta är en pensionärs upplevelser i allt hen deltar i, inte enbart i församlingen. Folk byter frukostbord på församlingens läger och under pensionärernas kaffestund. ”De andra säger att jag inte ska komma hit.” var det en annan som sade. Hen ville gå till en av församlingens tillställningar och de andra vuxna tyckte detta inte var personens plats. Liknande historier hör jag ofta i diakonin då jag möter personer som upplever en stor ensamhet. De värsta kommentarerna får nog de som behöver en tolk, assistent eller handledare. ”Du behöver inte höra allt!”, ”Stanna hemma om du har svårt att ta dig hit!” och ”Kom inte här bredvid mig med ditt utseende!”. Och jag ingriper, förklarar, säger till och säger ifrån. Men samma händer om och om igen tills offret slutar komma.

Kunde vi helt enkelt bara behandla varandra, så som vi själva vill bli behandlade?

Alla dessa kommentarer som kommer från vuxnas mun. De fastnar hos våra barn, som tror detta är ett acceptabelt beteende. Kunde vi vuxna vara en god förebild för våra barn och unga? Kunde vi visa gott exempel och låta alla vara med? Kunde vi tala snällt om vår nästa, både då hen är bredvid och på avstånd. Kunde vi sluta skvallra? Kunde vi helt enkelt bara behandla varandra, så som vi själva vill bli behandlade? Guds hus och Hans gemenskap ska vara öppen och välkomnande för alla. Gud tar emot oss med öppet hjärta och precis som vi är, låt oss ta emot varandra på samma sätt.

Jenny Airaksinen är barn- och ungdomsdiakon samt FRANS i Kyrkslätts svenska församling.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

Mest läst

    mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00