Han öppnar upp

Catherine Granlund 18.03.2024

Henri J Nouwen har skrivit en bok om nattvarden med utgångspunkt i Emmausvandrarna som besvikna är på väg bort från Jerusalem efter att Jesus dödats på korset. De får sällskap av Jesus utan att de känner igen honom. Hur ofta kan det inte ha hänt mig, undrar jag? De berättar om sina krossade drömmar, hur de trott och hoppats att Jesus skulle komma med befrielse för Jerusalem. Och så spikades han fast på korset. Jesus lyssnar medan han vandrar bredvid.

Sedan börjar Jesus förklara skrifterna ända från Mosebok till profeterna. Han öppnar vandrarnas ögon så att de kan se att det som skedde var en del av den gudomliga planen och han ger dem nytt hopp, en framtidstro och en djup förståelse av det stora historiska skeendet de i verkligheten fått ta del av. Mot kvällen stannar de och Jesus bjuds in för att äta. Medan han bryter brödet och delar ut känner männen igen honom och samtidigt försvinner han. De skyndar tillbaka till Jerusalem för att deras hjärtan berörts och de vill dela med sig av att de mött Jesus.

När man möter Jesus förändras man. Ett möte hjärta mot hjärta skapar, helar, upprättar. Det ger en vilja att dela med sig, ge vidare. Det ger en ny möjlighet.

För mig kom mötet då jag var i 25-års åldern och den Jesus som berörde mig då gör det ännu. Jag utmanades av min studiekamrat på Helsingfors universitet att läsa Nya testamentet. Jag bad att Gud skulle öppna upp texten för mig om han finns på riktigt. Och det måste han ju ha gjort – för på den vägen är jag ännu drygt 30 år senare. Han gjorde med mig som han gjort för Emmausvandrarna.

Jag längtar varje dag efter Jesus och jag längtar efter att se en brusten värld möta Hans försoning och upprättelse. Utan Jesus kan jag inte leva. Han är min grund, min mat, mitt jobb. Jesus är mina ögon, fötter och händer. Han är den jag talar med när jag diskar, promenerar, handarbetar eller stryker. Jag kan som kung David säga att han är på mina läppar när jag vaknar om natten och hans ord är mig nära.

Är min bekännelse generande? Kanske. Men jag kan inte låta bli.

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38