Ett fyrljus som sveper genom mörkret

Magnus Lindholm 21.05.2023

Kyrkoårskalendern noterar att det idag är sjätte söndagen efter påsk (Exaudi = Hör, Herre). Den sekulära världen kan välja mellan många olika temadagar: Världsdagen för kulturell mångfald, Internationella flytvästdagen, Internationella te-dagen, Världsmeditationsdagen och Världsdagen för bakning. Bland annat.

Det här får mig av någon anledning att tänka på fyrljus, en ljusstråle som i trehundrasextio grader sveper runt nattens landskap och för en bråkdel av en sekund lyser upp en enskild plats, en sten, en stam, en kropp. Och jag tänker på min vän Ehrengard, textilkonstnären, som är uppfödd på Helgoland mitt i Nordsjön där fyrtornet, med det starkaste ljuset av alla fyrar på Tysklands nordsjökust, nattetid var femte sekund svepte genom sovrummet och fick skuggorna att dansa och drömmarna att stelna. På dagen, däremot, noterades bara det stillsamma brummande från maskinverket. Att återvända till dessa strålar, berättade Ehrengard för mig en gång, var som att återvända till sitt livs första vägvisare.

Och jag tänker på det liv jag lever just nu. Att Andberget framför mig just nu är solbelyst och vårgrönt, att sommaren står för dörren. Och att min djuriska vän Jussi, haren, lockats ur sitt vintergömsle och nu, med stirriga ögon och öronen på skaft, ivrigt mumsar i sig bergsängens torra gräs. Och att tulpanerna utanför sovrumsfönstret står i full gul-röd-lila blom. Men jag noterar samtidigt att mitt inre fyrljus uppenbarar en väldig massa mörker som också är min vardag.

Verkligheternas variationer är oändliga och trots en viss skapande och kreativ förmåga inser jag att jag bara kan se och uppfatta och fånga en bråkdel av det dagen, och natten, bjuder på. Det mesta ligger i mörker, eller åtminstone tillfälligt i träda, dolt eller förträngt. På våren kämpar jag med känslor av förlust och sorg, insvept i höstens fuktiga dimmor får jag ofta lust att fotografera, att skriva och formulera, kanske tonsätta en text. Inre och yttre realiteter för ständigt en dialog trots att betingelserna ibland är nästan diametralt de motsatta. Eller kanske just därför.

Jag spanar ständigt efter detta fyrljus som förenar land och hav, ett sken som reflekteras på båda sidor om huden. Dygnet runt, året runt, livet runt. Men kanske speciellt idag när jag knappast mera kan värja mig mot världens vånda och min egen existentiella vilsenhet. Vad jag behöver höra och se är en upprepning av de första ord som uttalats på denna jord: Varde ljus! Och nu gör jag det, ser och hör. Hur utmanande är inte det?

Borgå stift. Kyrkoherde Stina Lindgård har återtagit sin ansökan till notarietjänsten i Borgå stift. 22.8.2017 kl. 12:38

Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00