Glansbildsgudstjänst eller gudstjänst med smak av livet?

Anna Edgren 18.05.2023

”Jag vill inte gå i kyrkan, där pratas det bara om hur syndig och dålig man är!” Den tanken hörs ibland i olika sammanhang, till exempel i vårvintras i en insändare i Kyrkpressen. Varje gång blir jag förvånad. Det må ha osat svavel kring gudstjänsterna förr i tiden när folket skulle tuktas från predikstolarna och visst finns det präster, samfund eller församlingstraditioner där det fortfarande är så på olika sätt idag, men ändå – jag känner inte igen mig.

Jag känner inte igen mig i att högmässan skulle gå ut på att få deltagarna att känna sig dåliga. Jag känner inte igen mig i känslan att syndabekännelsen inte skulle höra till våra dagar. Jag känner inte igen mig i att det så där i allmänhet skulle sväva ett mörkt moln av skuld och skam och andra tyngande saker över högmässorna idag.

Varför deltar jag i högmässan, varför ”går jag i kyrkan”? Ibland är det lättare att svara genom en negation. Jag går t.ex. INTE till högmässan i huvudsak för en ljus och glad stund med lätt stämning. Sådant kan jag hitta på annat håll, både i församlingen och utanför den, men just i högmässan söker jag (också) något mera. Jag tror att om gudstjänstupplevelsen genomgående blir bara ljus, glad och glättig saknas något väsentligt. Det skulle bli en glansbild utan perspektiv, en söt och vacker tårtbit att tillfredsställas av i stunden, men med en eftersmak av tomhet och längtan.

Längtan efter vad? Mina tankar går mot längtan efter ord som är förankrade i livets komplexitet, längtan efter verktyg att greppa både glädje och utmaningar, längtan efter att släppa kontrollen, längtan efter ro och mod att se sig själv i spegeln.

På tal om syndabekännelsen. En uppdatering av vad som är synd kan kanske ge en annan syn på syndbekännelsen. Tänk om vi inte skulle se på synd bara som en 1800-talsdoftande lista på förbjudna saker som vi ständigt ska tyngas och tyglas av. Tänk om vi skulle tänka på synd som nånting i stil med ”sådant som görs utan kärlek, sådant som kommer emellan oss och våra medmänniskor, sådant som river ner i stället för att bygga upp”. Allt det där kan de flesta av oss kruxa av nästan varje dag, i smått och stort.

Hur viktigt och välgörande blir det inte då att i början av högmässan ägna de här sakerna en stund och be om förlåtelse för det. Syndabekännelsen och förlåtelsen kan öppna dörrar inom dig och mot Gud. Efter den kan det bli lättare att möta både sig själv och Gud under resten av högmässan, i en lämplig blandning av upplyftande och allvarsammare inslag.

Både vi själva och Gud är värda ett gudstjänstliv som är något mer än lättsamma underhållningstilllställningar utan tuggmotstånd och djup.

Människa. 90-åriga Nanny Olenius, lika gammal som Finland, har sett generationer komma och gå. Med utsikt över en frostig åker i Sibbo samtalar vi om livet som gått. 31.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Våldet har många ansikten, säger Susanna Alakoski, som samlat berättelser om vardagsvåld, kränkning och utsatthet, men också om mod, hopp och försoning. 31.10.2007 kl. 00:00

Världen. Påven saligförklarade på söndagen 498 katoliker som avrättades under spanska inbördeskriget, uppger BBC.  Aldrig tidigare har så många personer samtidigt saligförklarats. 31.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift har tagit emot en klagan mot kaplan Halvar Sandell och undersöker nu om den är befogad eller inte. Mycket mera än så vill varken domkapitlet eller Sandell säga. 31.10.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. OK, här är problemet: Jag skulle gärna gå i kyrkan. Jag vill så gärna uppleva gudstjänsten ur ett barns perspektiv igen, förundras över det hemlighetsfulla och insupa allt det vackra. 31.10.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 44/2007 Frankrikes president Nicolas Sarkozy har presenterat idén om de visas grupp för EU. Tanken är att gruppen skall bestå av veteranpolitiker, näringslivstoppar och vetenskapsmän. Gruppen skall fundera på unionens framtid. 31.10.2007 kl. 00:00

Teologi. I morgon fredag håller tre färska professorer vid Åbo Akademis teologiska fakultet sina installationsföreläsningar. Dekanus Ingvar Dahlbacka är nöjd, alla professurer är nu ordinarie besatta. Fakulteten går på alla sina cylindrar. 30.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. De evangelisk-lutherska församlingarna får i år nästan sex procent mera skatteintäkter än året innan, och trenden ser ut att hålla i sig åtminstone till år 2008. 30.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Författaren och professorn i religionspsykologi Owe Wikström, Uppsala, tilldelas årets C S Lewispris. 30.10.2007 kl. 08:53

Världen. Basilios Georges Casmoussa, ärkebiskop för den syrisk-katolska kyrkan i Mosul, vädjar till alla kristna i världen att utöva påtryckning på politiker till förmån för de kristna i Irak. 30.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Munk Serafims bok med temat frihet har blivit vald till årets kristna bok. 29.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fontana Medias förlagsredaktion har tillsammans med Kyrkpressen utarbetat en ny finlandssvensk kyrklig kalender.   29.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet har beviljat 10.000 euro för bistånd till dem som lider av hunger i Mauretanien. 29.10.2007 kl. 00:00

Världen. Barn ber ofta för att andra barn ska ha det bra och de är överlag mycket osjälviska i sina böneämnen. Det konstaterar Betina Vejegård, barn- och ungdomsmedarbetare vid Avedøre kyrka i Danmark. 28.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tjugoförsta söndagen efter pingst, tjugotredje söndagen efter pingst. Det är länge sedan pingst, ändå räknas söndagarna ännu sent på hösten från pingsten. Varför hittar man inte på egna namn för varje söndag? 28.10.2007 kl. 00:00

Kyrkomötet. Nästa gång det blir församlingsval sammanfaller valdagen inte med farsdagen. 13.5.2016 kl. 13:44

Kyrkomötet. Läkaren Saija Kuikka valdes till första viceordförande för kyrkomötets mandatperiod 2016–2020. 11.5.2016 kl. 14:53

Kyrkomötet. Kyrkomötets elektorer har valt medlemmar till mötets nio utskott och utskotten valt ordförande sinsemellan. 11.5.2016 kl. 15:04

Gemensamma kyrkorådet i Vasa har beslutit att föreslå en höjning av skattesatsen. 13.5.2016 kl. 16:08

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande. 11.5.2016 kl. 10:29