2 x stroke i familjen đ§ đ§
Min pappa fick en stroke, en hjärninfarkt (propp) i lilla hjärnan för tre månader sen. (Min stroke var en hjärnblödning.)
Han är inte alls lika illa däran som jag var, men han har t.ex. svårt med balansen på grund av infarkten och han haft mycket biverkningar av mediciner.
Tyvärr har han inte fått några stora sympatier från min familj, åtminstone inte när jag har varit närvarande. Man kunde kanske säga att vår familj är lite dysfunktionell på den här punkten. Typ: "Hörde du att pappa fick en stroke?" "Typiskt!"
Jag var faktiskt arg på honom av någon anledning i början. Får man säga så? Frågor om varför han slapp "undan så lätt" varvades med tacksamhet över att han är i så pass gott skick.
Istället för att tycka synd om pappa tyckte jag synd om min mamma. (Fast jag hatar när nån tycker synd om mig.)
Men nu är vi riktiga strokebuddies, pappa!
Livet, livet.
