Gråt i trädgården

Anna Edgren 30.06.2022

Jag hör en kvinna brista ut i gråt där jag sitter i trädgården. Medan den åsktunga junihettan dallrar omkring mig och pionerna bugar av sin överdådigt vackra tyngd hör jag genom ett öppet fönster nånstans i grannkvarterets höghus någon liksom explodera i gråt.

Det låter så där som på film när en mamma får bud om att hennes barn har dött, ingen nätt liten snyftattack. Jag sitter i kastanjeskuggan och svalkar fötterna i två-åringens plaskbassäng och har det ganska bra, där på andra sidan är det någon som inte alls har det bra.

Jag känner mig som en oinbjuden gäst i den här stunden. Det låter så bart och naket, inte nånting man skulle dela med främmande människor. Det låter så dramatiskt, är det faktiskt på riktigt och inte på Netflix? Jag blir störd på att jag känner mig nyfiken, men kan inte helt släppa tanken, vad är det som har hänt? Jag intalar mig att nyfikenheten är kryddad med omtanke och empati, allt annat skulle ju vara ouppfostrat.

Först medan jag funderar på om jag faktiskt ska gå in för att inte vara den där oinbjudna gästen slås jag av tanken på att det kan vara ett gräl jag hör delar av. Tänk om det är familjevåldets fula ljud som här når utanför hemmets ”trygga” väggar? Jag halvligger inte längre, jag sitter rakt upp med sinnena på helspänn. Borde jag göra nånting? Vad?

Jag tycker mig höra en annan röst inne hos gråten, den andra låter lugn och snäll. Jag pustar ut efter den tidigare alarmtanken.

Mina tankar dröjer kvar hos den gråtande kvinnan långt efter att jag lagt mig tillbaka i solstolen. Från att först ha undrat vad som kan ha orsakat den vilda gråten har tankarna brett ut sig till hur livet och vardagen kan svänga på en sekund. Vem vet vad som händer mig eller mina kära imorgon?

Någon dag kanske jag svarar smådistraherat när ett bekant nummer blinkar på telefonskärmen, omedveten om att just det samtalet kommer med livsomvälvande bud. Den tanken får mig att känna tacksamhet över så mycket i mitt nu, jag glömmer t.o.m. nästan att det är galet ostädat här hemma eller att jag inte fick gjort riktigt allt på min ”före semestern”-lista.

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00