Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Mest läst

    prost Store Granlund. Biskop Björn Vikström har beviljat prostetiteln åt tjänstlediga kyrkoherden i Vasa svenska församling Tor-Erik Store och kyrkoherden i Esse församling Kaj Granlund. 24.1.2012 kl. 09:11

    Herrens bön Fader vår Vår fader. Varför vill nästan ingen finlandssvensk församling ta till sig den nyaste översättningen av Herrens bön? 22.1.2012 kl. 08:00

    Hangöskolan Folkhögskola. Den evangeliska folkhögskolan i Hangö och den evangeliska folkhögskolan i Österbotten är sedan årsskiftet sammanslagna till en gemensam skola. 20.1.2012 kl. 08:38

    Miljödiplom Grankulla. Grankulla kyrkliga samfällighet har ökat sin miljömedvetenhet och har som den elfte församlinngen i Borgå stift fått kyrkans miljödiplom. 21.1.2012 kl. 00:00

    Ylva Eggehorn, KU. Den svenska författaren Ylva Eggehorn kommer att vara huvudtalare vid förbundet Kyrkans Ungdoms (KU) sommardagar. Evenemanget hålls i år i Jakobstad den 9–10 juni. 20.1.2012 kl. 09:00

    Den 20 januari 1156 dräpte bonden Lalli biskop Henrik på isen till Kjulo träsk. I dag firas hans minnesdag såväl i Rom som i Finland. 19.1.2012 kl. 10:34

    Kandidater från öst och väst börjar strömma till på Valtorget. Bland deras intressefrågor finns kanske just din? Här är platsen för alla som bryr sig! 17.1.2012 kl. 14:01

    Daniel Jakobsson blogg ungdomsarbetsledare låtskrivare. Vill du skriva en låt med mig? frågar Daniel Jakobsson på sin blogg. Han har som mål att lansera en nyskriven låt varje vecka. 18.1.2012 kl. 10:02

    kyrkomöte kandidater. En webbsida som presenterar kandidaterna i valet av nytt kyrkomöte för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har öppnats. 18.1.2012 kl. 12:55

    Lär dig spanska i Nykarleby nästa höst och åk som volontär till Nicaragua på våren. Där är Kristliga Folkhögskolan i Nykarlebys nya linje i ett nötskal. 17.1.2012 kl. 15:23

    Finlands nya ambassadör på Island Irma Ertman tycker att nationen verkar ha klarat både vulkanutbrott och ekonomisk katastrof. 17.1.2012 kl. 11:48

    Ad Lucem Nina Österholm. Kyrkpressens redaktör Nina Österholm är ny chefredaktör för tidskriften Ad Lucem. 17.1.2012 kl. 10:54

    gammalaestadianer Risto Leppänen. Den gammallaestadianska fridsföreningen i Åbo överväger att befria två av sina talare från deras uppdrag. 16.1.2012 kl. 13:06

    Allting började som skrammel i Sibbo församlings bandrum. 12.1.2012 kl. 20:33

    Malin Liljestedt löpning diakon. Inför nyåret 2009 lovade Malin Liljestedts granne att gå ner i vikt och började löpa. 12.1.2012 kl. 12:57

    Mest läst

      Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

      konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

      julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

      livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

      ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

      Mest läst