Lucas Snellman, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet, anser att det blir intressant att se vem som kommer att driva vilka frågor bland de nya kyrkomötesombuden.

Ung dynamik, politisk erfarenhet och teologisk expertis är en styrka bland de nya kyrkomötesombuden från Borgå stift

Valanalys.

Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande.

14.2.2020 kl. 11:29

– Jag upplever att det fanns en beställning på två kvinnor till kyrkomötet, både som lekmannaombud och prästombud, säger Lucas Snellman som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Valresultatet överraskar honom inte.

– Jag är inte speciellt överraskad att Mia Anderssén-Löf blev invald. I henne fick man en ung, dynamisk kyrkoherde som har många strängar på sin lyra. Och om vi tänker på lekmännen var det inte heller överraskande att Ulla-Maj Wideroos blev invald med tanke på framgången i församlingsvalet och ett starkt lokalt stöd. Hon har en lång erfarenhet av politiskt beslutsfattande och är van vid att diskutera sig fram till lösningar.

Att Rolf Steffansson, Patrik Hagman och Göran Stenlund sitter kvar från förra mandatperioden var också väntat.

Snellman lyfter fram ombudens erfarenhet och breda kunnande: Stenlunds bakgrund i den evangeliska väckelserörelsen, Hagmans teologiska expertis, Anderssén-Löfs och Wideroos förankring i lokalförsamlingen och Steffanssons arbete för den globala kyrkan.

– Nu gäller det för gruppen att ta tillvara sin samlade kompetens och använda den i kyrkomötets olika utskott. I maj klarnar det vilka utskott de kommer att sitta med i, vem som väljer vilka sammanhang och hur samarbetet med de finska ombuden börjar fungera.

Han tycker att det är olyckligt att valnämnden på Åland har möte först 17.2.

– Därför klarnar det först då om det är Peter Lindbäck eller Bror Gammals som sitter i kyrkomötet.

För tidigt att säga

Vesa Hirvonen, från rörelsen ”Kom alla”, har uttryckt viss försiktig optimism om att vigselfrågan tar en liberalare vändning.

– Det där har jag ännu svårt att uttala mig om. I Borgå stift är det inga stora förändringar bland våra ombud, profilen är i stort sett densamma som tidigare. Först efter att kyrkomötet sammanträtt i maj och november kan man börja se vilka betoningar som finns och vem som driver vilka frågor.

Medelåldern bland alla invalda kyrkomötesombud sjönk med ett par år från förra mandatperioden.

– Det är glädjande att yngre kommer med. Risken med både stiftsfullmäktige och kyrkomöte är att yngre kandiderar utgående från en förhandsuppfattning om att de är operativa organ, där man snabbt kan ta beslut, medan verkligheten är att det går långsamt och att förändringar kräver tid. Det gäller att inte bli besviken över det.

Stiftsfullmäktige kunde utnyttjas mer

I stiftsfullmäktige valdes många nya in, både bland lekmännen och prästombuden. Också i stiftsfullmäktige är fördelningen mellan kön och regioner ganska jämn konstaterar Snellman.

– Men jag hade hoppats att någon av de yngre skulle bli invald, det fanns många bra namn där.

– Det är också lite oroande att så många av dem som varit med väljer att stiga till sidan. Visst behöver vi få in nya också, men inte på bekostnad av kontinuiteten.

Det blir intressant att se vem som blir vald till ordförande och viceordförande, anser Snellman.

– Det är möjligt att vi har en ordförandekandidat i Anita Ismark som samlade flest röster av lekmännen. Och bland prästerna hade Yvonne Terlinden ett högt personligt röstetal. Det är mycket möjligt att hon blir vald till viceordförande.

– Viktigt är också vem som blir representant i domkapitlet. Vem kommer att föra lekmännens och fotfolkets röst i domkapitlets beslutsfattande?

Snellman anser att stiftsfullmäktige och sakkunskapen där kunde utnyttjas bättre i Borgå stift.

– Eftersom kyrkomötet fattat beslut om att det fortsättningsvis ska finnas ett stiftsfullmäktige i varje stift så borde man hitta ett sätt att jobba på som känns meningsfullt. eventuellt kunde det vara ett organ som jobbar med lite längre perspektiv, med ärenden som mer utgår från ledamöternas erfarenheter och visioner.

– Det blir intressant att se hur vår nya biskop vill använda stiftsfullmäktige i sitt arbete. Det skulle vara mer meningsfullt att sitta i stiftsfullmäktige, som sammanträder två gånger per år, om ledamöternas kunnande kunde användas mer mellan mötena.

Nytt valförfarande?

Kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet kritiseras ofta för att vara internt och icke engagerande.

– Såväl kyrkomötesombud som stiftsfullmäktige har ju möjlighet att göra initiativ om ett förändrat valsystem, där inte bara förtroendevalda får välja utan också församlingsmedlemmar. Om man känner att det finns ett engagemang för det här kunde ett sådant initiativ göras för att se hur långt det skulle bära.

Ulrika Hansson



. Hör du till dem som gått ner i arbetstid för att ha mer tid för familjen eller något annat du njuter av? Trenden att prioritera fritid framför arbete och pengar kallas down-shifting och omfattas av fler och fler. 8.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Religiös ska man vara lagom hos oss. Det är slutsatsen om man hårddrar den färska undersökning från Kyrkans forskningscentral som publicerades häromveckan. 8.9.2011 kl. 00:00

Människa. För Magdalena Snickars är amatörteatern mer än ett uttryckssätt. Den handlar också om en gemenskap där alla är viktiga och värdefulla. 8.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under en månad lyfts kristen tro fram i en massiv mediakampanj i Storhelsingfors, men alla är inte övertygade om att evangelisation i huvudstaden behövs. 7.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. När Kyrkpressen dimper ner i postlådorna nästa veckas torsdag ser den alldeles ny och annorlunda ut. – Vi har gått in för en mera modern design men läsarna känner nog igen sig, lovar Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 6.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen inleder svenskspråkig verksamhet under ledning av  teologie magister Sebastian Grünbaum. 5.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Karleby församling firade i lördags sina 500 år genm att ordna en medeltidsdag. 5.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands första ekumeniska regnbågsforumet hålls den 15–16 oktober på det finska församlingsinstitutet i Träskända. Temat för forumet är ”Vägen kallar till goda gärningar – tid för lika mänskliga rättigheter?”. 5.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Enligt Radio Dei är det mångåriga sexuella trakasserier som ägt rum under terapitillfällen som är orsaken till Markku Koivistos avskedande från Nokiamissionen. 5.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Tornerspel, latinsk mässa och medeltida musik. På lördag slungas kyrkbacken i Karleby 500 år tillbaka i tiden. 2.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den allmänna bloggfunktionen försvinner när Kyrkpressen.fi förnyas. 1.9.2011 kl. 00:00

Människa. Sjukdomen kom plötsligt efter att den yngsta dottern föddes 1989. Sju år och sju vistelser på psykatriska enheten i Vasa senare fogade sig Heddy Norrgård i att Gud också använder mediciner för att bota. 1.9.2011 kl. 00:00

Övriga. Finländarna är ett tystlåtet folk som ogärna pratar med främmande människor. Om och om får vi höra denna sanning om oss själva, om och om upprepar vi den. Det krävs något utöver det vanliga för att vi ska kommunicera verbalt med vilt främmande människor på gatan. 1.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46