Lucas Snellman, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet, anser att det blir intressant att se vem som kommer att driva vilka frågor bland de nya kyrkomötesombuden.

Ung dynamik, politisk erfarenhet och teologisk expertis är en styrka bland de nya kyrkomötesombuden från Borgå stift

Valanalys.

Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande.

14.2.2020 kl. 11:29

– Jag upplever att det fanns en beställning på två kvinnor till kyrkomötet, både som lekmannaombud och prästombud, säger Lucas Snellman som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Valresultatet överraskar honom inte.

– Jag är inte speciellt överraskad att Mia Anderssén-Löf blev invald. I henne fick man en ung, dynamisk kyrkoherde som har många strängar på sin lyra. Och om vi tänker på lekmännen var det inte heller överraskande att Ulla-Maj Wideroos blev invald med tanke på framgången i församlingsvalet och ett starkt lokalt stöd. Hon har en lång erfarenhet av politiskt beslutsfattande och är van vid att diskutera sig fram till lösningar.

Att Rolf Steffansson, Patrik Hagman och Göran Stenlund sitter kvar från förra mandatperioden var också väntat.

Snellman lyfter fram ombudens erfarenhet och breda kunnande: Stenlunds bakgrund i den evangeliska väckelserörelsen, Hagmans teologiska expertis, Anderssén-Löfs och Wideroos förankring i lokalförsamlingen och Steffanssons arbete för den globala kyrkan.

– Nu gäller det för gruppen att ta tillvara sin samlade kompetens och använda den i kyrkomötets olika utskott. I maj klarnar det vilka utskott de kommer att sitta med i, vem som väljer vilka sammanhang och hur samarbetet med de finska ombuden börjar fungera.

Han tycker att det är olyckligt att valnämnden på Åland har möte först 17.2.

– Därför klarnar det först då om det är Peter Lindbäck eller Bror Gammals som sitter i kyrkomötet.

För tidigt att säga

Vesa Hirvonen, från rörelsen ”Kom alla”, har uttryckt viss försiktig optimism om att vigselfrågan tar en liberalare vändning.

– Det där har jag ännu svårt att uttala mig om. I Borgå stift är det inga stora förändringar bland våra ombud, profilen är i stort sett densamma som tidigare. Först efter att kyrkomötet sammanträtt i maj och november kan man börja se vilka betoningar som finns och vem som driver vilka frågor.

Medelåldern bland alla invalda kyrkomötesombud sjönk med ett par år från förra mandatperioden.

– Det är glädjande att yngre kommer med. Risken med både stiftsfullmäktige och kyrkomöte är att yngre kandiderar utgående från en förhandsuppfattning om att de är operativa organ, där man snabbt kan ta beslut, medan verkligheten är att det går långsamt och att förändringar kräver tid. Det gäller att inte bli besviken över det.

Stiftsfullmäktige kunde utnyttjas mer

I stiftsfullmäktige valdes många nya in, både bland lekmännen och prästombuden. Också i stiftsfullmäktige är fördelningen mellan kön och regioner ganska jämn konstaterar Snellman.

– Men jag hade hoppats att någon av de yngre skulle bli invald, det fanns många bra namn där.

– Det är också lite oroande att så många av dem som varit med väljer att stiga till sidan. Visst behöver vi få in nya också, men inte på bekostnad av kontinuiteten.

Det blir intressant att se vem som blir vald till ordförande och viceordförande, anser Snellman.

– Det är möjligt att vi har en ordförandekandidat i Anita Ismark som samlade flest röster av lekmännen. Och bland prästerna hade Yvonne Terlinden ett högt personligt röstetal. Det är mycket möjligt att hon blir vald till viceordförande.

– Viktigt är också vem som blir representant i domkapitlet. Vem kommer att föra lekmännens och fotfolkets röst i domkapitlets beslutsfattande?

Snellman anser att stiftsfullmäktige och sakkunskapen där kunde utnyttjas bättre i Borgå stift.

– Eftersom kyrkomötet fattat beslut om att det fortsättningsvis ska finnas ett stiftsfullmäktige i varje stift så borde man hitta ett sätt att jobba på som känns meningsfullt. eventuellt kunde det vara ett organ som jobbar med lite längre perspektiv, med ärenden som mer utgår från ledamöternas erfarenheter och visioner.

– Det blir intressant att se hur vår nya biskop vill använda stiftsfullmäktige i sitt arbete. Det skulle vara mer meningsfullt att sitta i stiftsfullmäktige, som sammanträder två gånger per år, om ledamöternas kunnande kunde användas mer mellan mötena.

Nytt valförfarande?

Kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet kritiseras ofta för att vara internt och icke engagerande.

– Såväl kyrkomötesombud som stiftsfullmäktige har ju möjlighet att göra initiativ om ett förändrat valsystem, där inte bara förtroendevalda får välja utan också församlingsmedlemmar. Om man känner att det finns ett engagemang för det här kunde ett sådant initiativ göras för att se hur långt det skulle bära.

Ulrika Hansson



Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14