Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård



Han tar till begrepp ur statistiken när han försöker förklara den komplicerade verkligheten. Vi borde vara försiktiga med att uttala oss med bestämdhet i lärofrågor, anser Kari Harju. I ödmjukhet borde vi behålla något av residualen när vi försöker förstå oss på Gud. 10.7.2014 kl. 08:00

Det har gått många år sedan den soliga försommardagen på kyrkbacken i Pojo då mina klasskamrater kom ut i sina vita albor och fick ta emot rosor och guldsmycken av stolta föräldrar och faddrar. 9.7.2014 kl. 14:39

Valet om vem som ska bli den nya kontraktsprosten i Borgå domprosteri måste göras om. 7.7.2014 kl. 11:36

Den norske teologen Olav Fykse Tveit har enhälligt omvalts till generalsekreterare för Kyrkornas Världsråd. Tveit utsågs till generalsekreterare hösten 2009 och har tjänstgjort i drygt fem år. 7.7.2014 kl. 10:22

Det är inte allt det vi måste göra som gör oss stressade utan tanken på allt det vi tycker att vi borde göra. Under en lång period ville Maria Holmgård överträffa sig själv i allt. 3.7.2014 kl. 10:05

På Helsingforsdagen den 12 juni slog Didrichsens konstmuseum åter upp dörrarna efter att ha hållit stängt i över ett år på grund av renovering. I höst väntar en utställning av Edvard Munch och efter det ställer den finska konstnären Pauno Pohjolainen ut sina verk. 3.7.2014 kl. 08:00

Kvinnor under medeltiden var aktiva i kulisserna men har skrivits ur historien. Charlotte Vainio forskar i den inbördes relationen mellan gifta män och kvinnor under senmedeltiden. 2.7.2014 kl. 09:49

jämlik äktenskapslag. – Resultatet är mycket tydligare än man hade väntat sig i förhandsbedömingen, skriver Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen på sin Facebooksida. 25.6.2014 kl. 10:26

kati niemelä. På tolv år har andelen präster som vill öppna upp för välsignelse av registrerade parförhållanden ökat från 24 till 60 procent. 24.6.2014 kl. 12:34

Om du under midsommaren lider av ångest, ensamhet eller andra svårigheter kan du alltid ringa kyrkans samtalsjour. Kyrkans själavårdare hjälper också på webben. 19.6.2014 kl. 14:39

Patriarken av Alexandria, Teodoros II besöker Finland för första gången 23–30 juni. Under sitt besök träffar patriarken Finlands president Sauli Niinistö och kopternas påve Tawadros II som också han besöker Finland under midsommarhelgen. 19.6.2014 kl. 12:55

Domkapitlet i Borgå stift har blivit klart med sitt ”Handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan.” 19.6.2014 kl. 11:02

"När jag lämnade Finland sa jag att karlar får vara. Jag hade ju aldrig tänkt att jag skulle hitta min man i Senegal." 18.6.2014 kl. 10:43

Snoan. Leif-Göte Björklund tog sabbatstermin från jobbet som metodistpastor i Åbo. Nu är han retreatvärd på retreatgården Snoan. 18.6.2014 kl. 00:00

Kyrksalen i Fredriksgatan 42 i Helsingfors återuppstår som Lutherkyrkan. Sedan medlet av nittiotalet har en nattklubb verkat i den gamla kyrksalen. 17.6.2014 kl. 11:09

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08

media. Radioredaktör Stefan Härus valde att jobba vid Yle till 68. Där med har han gjort radioprogrammet med andlig musik Tack och lov halva sitt liv. 27.4.2022 kl. 19:00