Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.

Präst blev ambassadör för svenskan

språk.

Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom.

21.11.2019 kl. 09:48

– Ta några kompisar och diskutera frågan: När behöver jag svenska?

Kring de runda borden i föreläsningssalen är en grupp teologistuderande samlade. Ämnet den här fredagsmorgonen är det andra inhemska språket – alltså svenska.

Den som håller i lektionen är Tuomas Metsäranta, församlingspastor i Petrus församling. Han är själv finskspråkig och kommer från en liten kommun utanför Åbo. Nu jobbar han i en svenskspråkig församling, något han inte haft en tanke på när han själv började studera.

Här är han som språkambassadör, i ett projekt som drivs av föreningen Nationalspråken rf.

– Hur har jag kommit till den här punkten att jag kan tala och jobba på svenska? inleder han sin berättelse.

Tuomas Metsäranta berättar att han själv tyckte om svenska i skolan och började använda språket även annars: lyssnade på nyheter, läste texter. När han studerade juridik fick han en finlandssvensk flickvän och talade då svenska med hennes familj och vänner.

Han vågade använda språket mera, till exempel på sommarjobbet. Alltid kom inte de rätta orden, som när han bad försäkringskunden om ursäkt för att telefonen ”kraschat”.

– Men det var helt okej. I livet behöver man våga försöka och våga misslyckas. Man får vara nådig mot sig själv.

När Tuomas Metsäranta doktorerat i juridik kände han sig kallad att bli präst. Han studerade teologi på svenska i Åbo. Tanken var att kunna använda språket lite i jobbet – men i slutändan sökte han inte ett enda prästjobb på finska.

Använder sällan språket

Studenterna får fortsätta diskutera i grupperna: om sina framtidsplaner och om vilka media – böcker, filmer, serie, musik – de konsumerar på svenska. Solsidan, Wallander och Astrid Lindgren hör till de populära. Någon har försökt läsa Bibeln på svenska, men det var svårt.

Joona Leivo och Merita Huokuna tycker det svåraste med att lära sig svenska är att de så sällan hör och använder språket i vardagen. Även om det finns svenskspråkiga i en grupp blir det oftast att man talar finska, eftersom de flesta ändå kan det.

På frågorna svarar de ändå gärna på svenska, så mycket de kan.

Skulle ni kunna tänka er att jobba på svenska i framtiden?

– Jo, det kunde jag tänka mig, men jag borde förbättra min kunskap ganska mycket för att kunna jobba på svenska, säger Joona Leivo.

Han är inte säker på vad han vill göra i framtiden, men är intresserad av att bli diplomat. Som tjänsteman skulle det krävas att han kan svenska.

Merita Huokuna jobbar som sjukskötare.

– Jag behöver svenska i jobbet, men jag talar inte så bra.

Hon vill lära sig mer, men har ändå svårt att tänka sig att hon skulle jobba helt på svenska.

– Det är inte så lätt att hitta situationer där jag kan använda språket. Jag har inga svenskspråkiga kompisar. På jobbet finns det många svensk- och tvåspråkiga, så de sköter oftast de patienter som talar svenska.

I framtiden är det möjligt att hon blir präst. Beroende på var hon då jobbar kan språkkunskaperna bli viktiga – till exempel i skärgården tänker hon sig att det finns många äldre som kanske inte talar så bra finska.

– Det är roligt att berätta för andra varför det är nyttigt att lära sig svenska. Det öppnar möjligheter om man kan språket. Kanske träffar man människor som man inte annars skulle träffa, säger Tuomas Metsäranta.

Han hör nu till det sextiotal ambassadörer som gjort sammanlagt 180 besök sedan projektet Språkambassadörerna drog igång i våras. Tidigare i höst besökte han sin egen gamla skola i Lundo.

Att jobba i en svenskspråkig församling har varit en positiv upplevelse. Och eftersom Petrus församling finns i Helsingfors möter han också många tvåspråkiga familjer.

Vad är mest utmanande med att jobba som präst på ett annat språk än sitt modersmål?

– Hur man förklarar saker, till exempel undervisar om Bibeln, så att människor förstår vad det handlar om. Samma utmaning finns delvis också när man talar sitt modersmål – samtidigt kan det vara en fördel att man måste använda ett lite enklare språk.

Emelie Wikblad



präst. Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 4.9.2019 kl. 19:27

studentarbete. Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet. 5.9.2019 kl. 00:01

Kyrkpressen. För nästan exakt två år sedan fick Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson en hjärnblödning och förlorade sitt språk. Idag är hon tillbaka på redaktionen igen. 4.9.2019 kl. 09:45

LFF. Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF, avgår från sin tjänst. Han kommer att fortsätter som predikant inom rörelsen. 2.9.2019 kl. 11:02

Stavnedläggning. Biskop Björn Vikström lade ner sin biskopsstav i en välfylld domkyrka idag. 25.8.2019 kl. 15:02

Stavnedläggning. Biskop Björn Vikström avtackades med porträtt och bok i domkapitlet i Borgå idag. – Jag känner befrielse, men också vemod, säger han. 25.8.2019 kl. 11:26

biskop. På söndag lägger Björn Vikström ner sin biskopsstav. Vi frågade fyra personer hurudan biskop han varit. 23.8.2019 kl. 11:50

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdejobbet i Jakobstad blir ledigt när Bo-Göran Åstrand tar över biskopsposten. I Sibbo finns en ledig kaplanstjänst. Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska, blir nytt prästombud för Borgå stift i kyrkomötet. Domkapitlet har även utsett medlemmar till organisationskommisionerna för de nya sammanslagna församlingarna i Kronoby och Pedersöre. 23.8.2019 kl. 11:45

kampen mot cancer. För tre år sedan drabbades Pernilla Sundell av malignt melanom. Trots det upplever hon att hon nu lever mera det liv hon vill leva än vad hon gjorde tidigare. Hon vaknar vanligtvis med ett leende. 22.8.2019 kl. 17:32

ylivieska. Kyrkostyrelsen har fastställt Ylivieskas kyrkoråds beslut om att bygga ny kyrka efter omröstning. 21.8.2019 kl. 13:42

församlingsfusioner. Kyrkostyrelsen har gett grönt ljus för församlingsfusionerna i Kronoby och Pedersöre. 21.8.2019 kl. 12:27

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34