Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.
Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Vad gör kyrkomötet?

Kyrkomötet.

I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på.

31.10.2019 kl. 07:00
1. Hur har du upplevt det att vara ombud i kyrkomötet?

Patrik Hagman

Det är inte lätt att sammanfatta – det är både frustrerande och ganska fantastiskt ibland. Man får arbeta med verkligt kunniga och engagerade människor, samtidigt som det snabbt blir klart hur svårt det är att hitta tillräckligt drastiska lösningar för de problem kyrkan står inför.

Jag har verkat i framtidsutskottet, som diskuterar mycket om kyrkans strategifrågor och där upplever jag att mitt teologiska kunnande har kommit till stor användning. Jag känner att vi verkligen har kommit någon vart när det gäller att hitta de mest centrala frågorna kyrkan måste fokusera på i framtiden: att motverka splittringen i samhället och kyrkan, att nå de unga vuxna och att stärka kyrkans diakonala verksamhet. Jag upplever också att kyrkan börjar bli bättre på att formulera sin egen identitet som just kyrka – myndighetstänkandet är allt mer på tillbakagång.

”Jag känner att vi verkligen har kommit någon vart när det gäller att hitta de mest centrala frågorna kyrkan måste fokusera på i framtiden”

Rolf Steffansson

Det tog några sessioner att komma in i arbetssättet, som är byråkratiskt. I framtiden blir kyrkan tvungen att tänka över hur man kan effektivera beslutsprocesserna. Det finns en hel del dokumentation, så arbetet har krävt att man sätter sig in i frågor. Jag har ändå sett det som positivt att vara med och påverka, möjligheterna finns om man tar tag i dem.

Media har varit väldigt intresserad av äktenskapsfrågan, men många långtgående linjedragningar som förblir tämligen osynliga finns i verksamhetsplaner, budgetar och rapporter. Även om man som delegat har initiativrätt är bästa sättet att påverka nätverkande och samarbete. Det finns ett intresse för Borgå stift och våra frågor, men man måste vara beredd att diskutera och motivera. I lagutskottet finns en god samarbetsanda, och en attityd av att hålla också oss som inte har juristexamen med i diskussionen.

”Media har varit väldigt intresserad av äktenskapsfrågan, men många långtgående linjedragningar som förblir tämligen osynliga finns i verksamhetsplaner, budgetar och rapporter.”

Göran Stenlund

Jag har definitivt sett det som en meningsfull uppgift att vara ombud i kyrkomötet och där bland annat delta i handboksutskottets arbete. Enligt kyrkolagen är det ju kyrkans uppgift att i enlighet med sin bekännelse förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Kyrkomötet ska skapa goda ramar för allt detta, något som kräver klarsyn både i frågan om det kristna budskapets innehåll och om lämpliga strukturer för kyrkan. Det arbetet vill jag gärna delta i.

Bror Gammals

Personligen tycker jag att det varit mycket intressant och givande. Jag är vald av de åländska församlingarna och det har hört till min uppgift att bevaka åländska intressen, till exempel när det gäller förvaltning, språket, självstyret. Att sitta i allmänna utskottet har varit lärorikt med tanke på att jag är ny i sammanhanget, det är så många frågor som kommer via vårt utskott. Ibland har det varit lite jobbigt, eftersom vi är fjorton stycken och alla synsätt som vi har i kyrkan finns samlade. Vi lär oss att vara systrar och bröder ändå.

Åsa A. Westerlund

I kyrkomötet har jag naturligtvis i första hand varit ombud för Borgå stift tillsammans med kollegerna i gruppen. Under alla sexton år i kyrkomötet har jag suttit i ekonomiutskottet, de sista åtta åren som viceordförande. Därtill har jag varit elektor och medlem i expeditionsutskottet. Ekonomiutskottets arbete är intensivt både under kyrkomötesveckorna och mellan sessionerna. Genom arbetet med centralförvaltningens ekonomi och verksamhet har jag fått en god inblick i kyrkans arbete på alla plan och i hela landet. Kyrkomötesarbetet har känts meningsfullt men också arbetsamt.

Bo-Göran Åstrand

Jag upplever att arbetet i kyrkomötet är viktigt och givande. Det är där som de övergripande besluten fattas i vår kyrka. Då är det också viktigt att de som är med representerar mångfalden i kyrkan. Min uppgift har varit att sitta i förvaltningsutskottet under den här perioden.

2. Vad tycker du är det viktigaste som åstadkommits i kyrkomötet under den här perioden?

Patrik Hagman

Utgående från vårt arbete i framtidsutskottet initierade vi en lång rad processer som ska verka till att förenkla och klargöra kyrkans organisation och förändra kyrkans arbetskultur. Det handlar om både små och stora saker, och kanske inte tillräckligt stora. Men sammantaget är de steg mot en mera flexibel och lokalt förankrad kyrka.

För mig personligen var det väldigt roligt att mitt förslag om förändrat valsystem i kyrkans val fick stöd och nu håller på att beredas av kyrkostyrelsen. Jag tror att det kan motverka polariseringen i kyrkan och kanske också påverka kommunikationen i kyrkan lite. Vi får se!

Rolf Steffansson

Från lagutskottet är det största resultatet kodifieringen av kyrkolagstiftningen, ett projekt som fortgått under årtionden. Den kodifierade kyrkolagen är nu under behandling i riksdagen. Framtidskommitténs rapport och de beslut som fattades i anslutning till dem har också varit viktiga, men det återstår ännu att se om åtgärderna är riktiga och rätt dimensionerade. I äktenskapsfrågan flyttades bollen till biskopsmötet som nu fått uppdraget att diskutera hur vi går vidare tillsammans.

Göran Stenlund

Ett av kyrkomötets viktigaste beslut under den här mandatperioden skrev jag om på min Facebook-sida den 9 november 2018: ”Det är inte varje dag en ny bibelöversättning till ett av vårt lands officiella språk blir godkänd. Men idag var det en sådan dag. Den första och hittills enda översättningen av hela Bibeln till nordsamiska utkom år 1895. För drygt 30 år sedan påbörjades arbetet med en ny bibelöversättning som ett sam(e)nordiskt projekt i Norge, Sverige och Finland. Under den gångna veckan har kyrkomötets handboksutskott behandlat förslaget till ny översättning, och idag har kyrkomötets plenum definitivt godkänt den nya Bibeln på nordsamiska för Finlands del. En stor dag för samerna, för kyrkan och för vårt land!”

Bror Gammals

Det som betytt mycket är alla de frågor som tangerar framtiden. Kyrkan ska verka i det samhälle som lever och ha ett budskap i det. Nedskärningarna går framåt inom kyrkan och har blivit utmaningar ända uppifrån och ner – vi måste se över vårt hus. Vigselrättsfrågan är en långkörare som behandlats i många dagar och timmar utan lösning, men jag bedömer att det är en tidsfråga.

Åsa A. Westerlund

Det viktigaste har varit godkännandet av den nya kyrkolagen (kodifieringen) efter många år av arbete. Nu väntar vi ännu på att få kommentaren färdig. Den nya kyrkolagen borde vara mer åskådlig och lättare att hitta i än den gamla. Det andra viktiga beslutet har varit sänkandet av centralfondsavgiften.

”Den nya kyrkolagen borde vara mer åskådlig och lättare att hitta i än den gamla.”

Bo-Göran Åstrand

Det viktigaste är enligt mig att kyrkomötet under den här perioden började framtidsarbetet på riktigt. Ett omfattande arbete som kommer att ta tid men som har alla möjligheter att ge större flexibilitet för lokala lösningar och utrymme för församlingarna att agera utifrån en lokal kontext mer än att vara centralt styrda. Det blir nog lättare strukturer med tiden. Under den här perioden ökade medvetenheten i kyrkomötet om att kyrkan behöver ha strukturer som ger församlingarna större möjligheter att agera snabbare. Som ett led i detta minskas också församlingarnas avgift till kyrkans centrala organ.

Vi kom också en bra bit på väg i behandlingen av äktenskapsfrågan - men en fungerande modell finns inte än vilket gör att situationen fortfarande är problematisk. Det blir viktigt för nästa kyrkomöte att hitta en lösning som gör att alla ryms med också i fortsättningen – både de som vill och inte vill viga samkönade par.

”Det blir viktigt för nästa kyrkomöte att hitta en lösning som gör att alla ryms med också i fortsättningen – både de som vill och inte vill viga samkönade par.”

FAKTA

Vad är kyrkomötet?

Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutsfattade organ. Här utformas kyrkans lagstiftning som sedan godkänns eller förkastas av riksdagen, här fattas beslut om kyrkans budget och administration och ges viktiga riktlinjer för läran och det praktiska arbetet. De frågor som behandlas kommer från olika håll, från biskoparna, kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige. Ombuden kan komma med initiativ. Också en vanlig församlingsmedlem kan få ett förslag vidare ända till kyrkomötet.

Vem sitter i kyrkomötet?

Kyrkomötet har 96 ombud som representerar kyrkans medlemmar och väljs för en fyraårsperiod; en tredjedel är präster, resten är lekmän (det vill säga inte präster). Där sitter även biskoparna, en representant för samerna och en för statsmakten. Mandaten i kyrkomötet fördelas på kyrkans nio stift, i enlighet med antalet församlingsmedlemmar. Svenskspråkiga Borgå stift representeras av två präster och tre övriga ombud. Dessutom har Åland ett eget ombud.

Vem kan ställa upp i valet?

I kyrkomötesvalet finns alltså två kategorier av kandidater: präster och lekmän. Kravet på en lekmannakandidat är att hen ska vara myndig och konfirmerad medlem i en församling.

Vem får rösta?

Kyrkomötesvalet är, liksom många val i kyrkan, ett indirekt val. I valet av lekmän får församlingarnas förtroendevalda rösta – alltså de som sitter i församlingarnas kyrkofullmäktige, församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige. Stiftets präster röstar fram prästombuden.

Hur går valet till?

Sista dagen att ställa upp kandidater är 15 november 2019. För att nominera prästkandidater behövs minst tre röstberättigade präster. För att nominera lekmannakandidater krävs minst tio lekmän med rösträtt. Valdagen är 11 februari 2020. Då samlas de förtroendevalda i varje församling för att rösta medan prästerna samlas till möte i respektive prosteri.

Emelie Wikblad



Medan han sköter vikariatet som universitetslärare kommer Tomas Ray att jobba med sin doktorsavhandling.

Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29
Britt-Marie har stort stöd av sin dotter Anna som bor i Jakobstad med sin familj.

kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

RÄTTEGÅNG. Under två dagar har Vasa hovrätt gått igenom samma dokument och hört samma vittnen och experter som Österbottens tingsrätt gjort i penninginsamlingsmålet mot Martyrkyrkans vänner, dess ordförande och en styrelsemedlem. 9.6.2021 kl. 15:32

sommar. Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver? 9.6.2021 kl. 11:42
Muhammed Mashhadani gör praktik i Solfs församling inför hösten när han ska börja studera till gårdskarl.

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01
Även om kyrkorna öppnar upp igen ska man fortsättningsvis beakta avståndet.

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18
Fred Wilén är kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39
I juni öppnar Johanneskyrkan för gudstjänstbesökare, men Johan Westerlund rakar sig först när kyrkan får packas riktigt full.

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05
Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02
Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42
Stina Lindgård har valts till ny prästassessor.

assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

Johan Candelin och den andra styrelsemedlemmen från Martyrkyrkans vänner som stått åtalade för penninginsamlingsbrott frias också av Vasa hovrätt.

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21
Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

ledarskap. Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda. 27.6.2021 kl. 13:42
Döden är en del av livet. Att inte blunda för den är livsviktigt i synnerhet för oss som är gamla, säger Patricia Tudor-
Sandahl.

ÅLDRANDE. Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl har skrivit en ny bok, ”Mer levande med åren”, om modet att åldras och bli sams med det paradoxala och motsägelsefulla som ryms inom oss. 24.6.2021 kl. 00:00
Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00