Fyra scouter från Louhen-Tytöt livade upp kyrkomötesombuden med en sånglek.

Kyrkomötet mötte unga

Kyrkomötet.

Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan.

10.5.2019 kl. 17:30

Kvällens programvärdar Tanja Holm och Vilma Saarinen uppmuntrade kyrkomötesombuden att lyssna, anteckna och ta med sig det de fick höra under kvällen.

Tanja Holm konstaterade att unga nog får komma till tals i församlingens verksamhet – visst får de välja färg på stolarna i ungdomsutrymmet. Men när det kommer till större frågor, i församlingen eller på nationell nivå, är kyrkan sämre på att lyssna på de unga.

Tanja Holm och Vilma Saarinen ledde programmet.

– Det krävs att människor möter varandra ansikte mot ansikte, för att man ska få en bättre uppfattning om att vi unga faktiskt finns, säger Kajsa Lassila.

Hon och Tanja Holm representerade tillsammans Måns Vikström och Axel Kaaro unga i Borgå stift och Ungdomens kyrkodagar.

Kajsa Lassila, Måns Vikström och Axel Kaaro berättar om Ungdomens kyrkodagar.

De fick berätta för kyrkomötesombuden hurdana frågor och tankar som varit framme på Ungdomens kyrkodagar – till exempel miljöfrågor, hur kyrkan kan stöda fadderskap och parokialprincipen.

– Det är något många unga i Borgå stift skulle vilja ha förändring på, att man när man flyttar för att studera eller jobba skulle få välja sin församling, säger Måns Vikström.

Kajsa Lassila berättar att många ombud var intresserade av UK:s koncept och tyckte att det skulle kunna föras vidare till andra stift. Men även om UK var bekant tycktes det vara lite oklart ifall kyrkomötet hört om de beslut som skickats till dem.

– Det var en intressant sak som vi faktiskt frågade delegaterna, hur de under sina fyra år har märkt när UK skickat något till dem, säger Tanja Holm. Borde vi kanske revidera hurdan vår kontakt är till kyrkomötet? Så vi säkerställer att det kommer fram.

Öka delaktigheten genom påverkansgrupper

Ett par dagar tidigare hade kyrkomötet fört en diskussion om att utveckla ungas och unga vuxnas delaktighet i kyrkan. Ärendet gick vidare till lagutskottet.

Enligt förslaget som kyrkostyrelsen ställde fram skulle ungas delaktighet förverkligas genom att det görs obligatoriskt för församlingarna att höra unga och grunda påverkansgrupper. Påverkansgrupperna skulle delta i beslutsfattande och genomförande av församlingens verksamhet. En central poäng i förslaget var att grupperna tillåts ha olika former och praxis på olika orter.

I diskussionen framförde en del kritik mot att man skapar bestämmelser, mer byråkrati och krav på församlingarna.

– Skulle man kunna främja ungas delaktighet på något annat sätt än med en obligatorisk påverkansgrupp? Är deltagande i förvaltningen verkligen det bästa sättet att stärka ungas delaktighet i församlingen? frågade biskop Seppo Häkkinen.

Andra tackade kyrkostyrelsen för ett utmärkt förslag som kräver att församlingarna agerar, men lämnar ramarna öppna.

Är påverkansgrupper för unga en bra idé?

– Som idé tycker jag att det är helt bra, men jag hoppas att det inte blir för styvt, säger Tanja Holm.

Både hon och Måns Vikström tycker att församlingar i så fall behöver ha stor möjlighet att påverka hur de tillämpar det.

Holm ger ett exempel från en församling som inte lyckats få igång ett ungdomsråd, utan istället tar in ungas tankar till beslutsfattandet i församlingen som en del av hjälpledarskolningen.

Kommunikationen måste bli mångsidigare

Kyrkomötet fick under veckan även ta del av framtidsutskottets tankar om framtidsredogörelsen "Kyrkans fostran 2030". Utskottet konstaterade att temat är angeläget.

– Vår kyrkas framtid är beroende av barnen, ungdomarna och deras kristna fostran. Strukturförnyelser, förvaltning och lärotvister blir betydelselösa, om vi inte kan ta hand om dessa minsta och deras familjer, sade framtidsutskottets ordförande Katri Korolainen.

Utskottet hade lyssnat till experter på kommunikation och sociala medier och konstaterade att kyrkans kommunikation måste bli mångsidigare för att nå barn och unga. När kyrkan tar sikte på framtiden ska man fortsätta satsa på att stöda dop och fadderskap och kommunikationen ska ges tillräckliga resurser.

Emelie Wikblad



domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23