Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo svenska församling.
Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo svenska församling.

"Jag måste vara den förändring jag vill se"

kyrkoherde.

Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”.

4.4.2019 kl. 13:36

När Mia Bäck gifte sig lade hon upp bilder från bröllopet på Facebook. Så brukar folk göra när de ordnar sitt livs största och viktigaste fest. Men för henne själv – kyrkoherde med stark personlig integritet – var beslutet genomtänkt.

– Det var en stor sak. Min familj och min släkt i Kronoby hade ju vetat om min och Annas relation i många år, men de hade inte berättat för så många om den, säkert av omtanke om mig. De ville skydda mig, som präst och som människa. Jag visste att om jag berättar om vårt bröllop på Facebook är det en stor sak. Samtidigt ville vi kunna göra det på samma sätt som vem annan som helst.

Mia Bäck har ingen ”ut ur skåpet”-berättelse. Hon vill inte bli kategoriserad. Ingen som är heterosexuell förväntas ju avslöja intima detaljer från sitt privatliv.
– Att be någon definiera sig själv är ett sätt att tvinga någon att sätta ord på sådant som den inte kan sätta ord på, eller inte är redo att sätta ord på. Det säger jag alltid till konfirmanderna: man får aldrig någonsin fråga någon om den är gay. Då ställer du den andra inför en situation som hon kanske inte är beredd på, och det är möjligt att hon tvingas ljuga. Eller också tvingas hon säga något hon skulle vilja vänta med.

Själv pratar hon om regnbågsmänniskor, eller regnbågsfamiljer.
– Eller också säger jag att jag är gift med en kvinna.

Hon ser det som problematiskt att debatten om homosexualitet och samkönade äktenskap inom kyrkan förs mellan heterosexuella. I debatterna deltar också en del regnbågsmänniskor, ”barrikadmänniskorna”.

– Jag klarar inte av att vara en av dem. Jag kan inte tänka mig att delta i en sådan paneldebatt. Dels vore det absurt att tänka att jag skulle tvingas försvara mina barn eller vår familj, det behöver ju ingen annan göra. Och dels klarar jag det inte, jag skulle börja gråta. Det går rakt under huden.
– Men jag tänker också att jag måste vara den förändring jag vill se. Jag måste leva det liv jag lever.

Det andra problemet med teologiska bibeltolkningsdebatter är att ingen någonsin ändrar åsikt, hur logiska argumenten än är.
– Dels lyssnar vi inte på varandra för att vi kommer från så olika världar, vår kontext är så annorlunda att det inte går att få in den andra människans åsikter. Jag tror också att det enda som visat sig ändra en annan människas åsikt är att någon som är viktig för henne – en livslevande människa som finns i hennes närhet – får henne att se att det här är en människa som jag som kämpar med samma frågor som jag och vill hitta någon att älska. Jag tror att detsamma också gäller för frågan om kvinnor som präster.

Att heterosexuella diskuterar med varandra bär inte så mycket frukt, menar hon.
– Det som däremot är otroligt viktigt är att det finns människor inom kyrkan – även heterosexuella – som säger att det är okej att vara gay. Annars skulle bara den ena sidan höras. Jag ger en eloge till dem som orkar hålla ut och säga det.

Själv är hon härdad när det gäller teologiska debatter om homosexualitet.
– Jag har ju läst de här debatterna i all evighet, och de var värre under studietiden. Men det är en helt annan sak när församlingarnas ungdomar kommer i kontakt med dem.

Det som är svårast för henne är att det finns människor i hennes liv som påverkas av det som skrivs.
– Jag är teolog, jag är van vid det hårda debattklimatet. Men våra barn, Valter och Erik, är så gamla nu att de läser tidningen. Hur ska jag kunna skydda dem från de här åsikterna? De vet ju inte ännu att det finns sådana åsikter inom kyrkan. De är jättestolta över sin familj och pratar ofta om hur otroligt stor familj de har, över att de är lyckliga över att ha åtta storföräldrar. För deras skull skulle jag önska att de här kritiska insändarna inte fanns. Jag vill skydda dem så länge det bara är möjligt.

Visst tror hon att man måste prata om sexuell identitet också inom kyrkan. Men man måste prata mycket varsamt.
– I min drömvärld skulle vi prata om det i alla sammanhang där vi pratar om relationer eller sällskapande eller om att ta hand om sin nästa eller trohet eller äktenskap. Det skulle vara en naturlig del av de samtalen. Det skulle inte nämnas på något särskilt sätt men inte heller utelämnas.

När hon leder skriftskolgrupper brukar de göra värderingsövningar. Om hon säger ”det är okej att vara gay” brukar nästan alla ungdomar ställa sig bakom påståendet.
– Men om jag säger ”det är lätt att komma ut i Sankt Olofsskolan” (den skola konfirmanderna går i), då ställer sig kanske två ungdomar bakom påståendet. Då frågar jag: vad beror det här på? Ni tycker nästan alla att det är okej att vara gay, men ändå är det svårt att komma ut. Vad beror det på?

Då blir det tydligt att normen är stark. Man är rädd för vad andra ska tycka. Inte ens i en universitetsstad som Åbo är ett hånglande par av samma kön en normal syn i skolkorridoren.
Om frågan är svår för ungdomarna – hur svår är den då inte för kyrkan?
– Jag tänker att det alltid varit frågor om kön och sexualitet som varit skambelagda och värdeladdade i kyrkan. Först var det skilsmässa och samboförhållanden och sedan kvinnliga präster, nu är det samkönade förhållanden.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Det finns idag över 3 000 emojier. Kyrkans kampanj vill komplettera utbudet med en symbol som förmedlar "Jag förlåter dig".

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18
Kyrkpressen och Fontana Media har haft sina utrymmen på sjunde våningen på Sandvikskajen 13 i Helsingfors.

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57
Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
Slutet nått

Kyrka. Under hösten har samtliga stift i landet arbetat med att förnya sina webbplatser. I december lanserades också Borgå stifts nya webbplats. 9.1.2019 kl. 09:00

Bidrag. Manusförfattare och regissör Klaus Härös film Livet efter döden får Kyrkans mediestiftelses största produktionsstöd, 20 000 euro, hösten 2018. 19.12.2018 kl. 12:00

missionsorganisation. Vid sitt möte senaste vecka beslöt biskopsmötet att inte rekommendera för kyrkomötet att Suomen Lähetyslentäjät ry (MAF Finland) godkänns som kyrkans missionsorganisation. 12.12.2018 kl. 08:00