Itohan okundaye från Nigeria var människohandelsoffer i Italien i sex år. Tillammans med Eva Biaudet pratade hon om människohandel under Blomma-konferensen i september i Helsingfors. 

Människohandeln ser likadan ut i alla länder

människohandel.

Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt.

14.11.2017 kl. 00:00

– Politiker har svårt att tänka sig in i offrets situation. Man frågar sig: Varför gick hon inte sin väg? Varför flydde hon inte? För att förstå är det viktigt att höra hela historien. En människa som fallit offer för människohandel är inte nödvändigtvis inlåst, utan det handlar ofta om en psykologisk makt över den andra.

Det säger riksdagsledamot Eva Biaudet som deltog i seminariet om människohandel där Itohan Okundaye berättade sin historia. Biaudet jobbade under åren 2007–2010 som särskild representant för bekämpning av människohandel vid OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).

Det kan också uppstå ett emotionellt band mellan offer och människohandlare.

– Då är det fråga om liknande lojalitetsmekanismer som i parrelationer där kvinnor utsätts för kontinuerlig misshandel.

Hela 80 procent av människohandelsoffren är kvinnor och barn. Biaudet påpekar också att man inte alltid kan se vem som är ett människohandelsoffer.

– Men däremot fungerar människohandeln, som är en av de värsta formerna av brottslighet, likadant i alla länder.

– Vi har få fällande domar i Europa i människohandelsfall. Polis och myndigheter som hjälper offret måste kunna vinna offrets förtroende, annars är han eller hon ovillig att medverka i utredningen och domstolsprocessen.

– Det är också svårt att få fast den huvudsakliga människohandlaren. Det finns så många i kedjan som människohandeln är lönsam för.

Människohandel gäller förutom sexhandeln också utnyttjande i arbetsliv.

– Till bilden hör ofta att offret inte får någon lön, lever under svåra förhållanden med dåligt boende och utan sjukvård.

Men offer för sexhandeln blir ändå traumatiserade på ett annat sätt på grund av våldet.

– Det finns många likheter i trauman mellan tortyroffer och människohandelsoffer inom sexhandeln. Det sexuella utnyttjandet skadar en människa både fysiskt och psykiskt.

Eva Biaudet konstaterar avslutningsvis att det finns utrymme för förbättringar i Finland.

– Vi har inte ännu skapat system för att erbjuda offer möjligheter till ett bättre liv, till exempel utbildning och stöd.

Ulrika Hansson



pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57