Morsdag är inte bara mammornas dag, tycker Pamela Granskog

Moderskapet är lärorikt för läraren

morsdagsprofil.

Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar?

11.5.2017 kl. 12:59

Pamela Granskog är uppvuxen i Karleby men har levt hela sitt vuxna liv i Helsingfors. Somrarna tillbringar hon och familjen vid sommarhuset i Nedervetil.

– Jag är nylänning i Österbotten och österbottning i Nyland, säger hon.

Få saker irriterar så mycket som fördomar mellan landskapen i norr och söder.

– När jag blir kung i Svenskfinland ska jag införa en lag som gör det obligatoriskt för nylänningar att bo ett par år i Österbotten – och tvärtom, säger hon med glimten i ögat.

Granskog är glad att hon kan ge sina två barn något av båda sidor.

Språk och livskunskap

Språk i alla dess former är något som fascinerat Pamela Granskog ända sedan gymnasietiden.

– Jag insåg att modersmål var mer än subjekt och predikat, även om jag inte kunde formulera det då.

Efter att ha arbetat som modersmålslärare i gymnasiet blir det till hösten tre år sedan hon började som biträdande rektor vid Helsingfors arbis. Från ett klassrum styrt av studentexamen till att ha hela samhället på sitt skrivbord, och kreativ frihet att förverkliga olika projekt.

Moderskapet är lärorikt

Pamela Granskog fick barn ganska sent i livet och förutom de egna barnen har två syskonbarn och sex gudbarn alla en speciell plats i hennes hjärta.

Det är en anledning till att hon vill lyfta upp alla andra vuxna som spelar en viktig roll i ett barns liv.

"Morsdag handlar aldrig bara om mödrarna. Det är lika mycket gudmödrarnas, mormödrarnas, farmödrarnas och mostrarnas dag."

– Som lärare blir man väldigt ödmjuk när man får egna barn. Det är hälsosamt för en själv att ha ett busfrö hemma. De har så otroligt mycket att lära en, konstaterar Granskog. Det går igenom moderskapet som en röd tråd.

En mommo som skyddsängel

I november förlorade Pamela Granskog sin egen mamma.

– Det ger en perspektiv och gör att man stannar upp. Jag har också fått lära mig mycket om barn och sorg.

Granskog berättar att en av hennes största rädslor när hon som 36-åring fick sitt första barn handlade om hur länge barnen skulle få ha kvar sina mor- och farföräldar.

– I gymnasieklasserna läste vi ofta Bröderna Lejonhjärta och funderade på hur man ska tala med barn om döden. Alla, oberoende av tro, var överens om att man måste ge barn ett hopp.

När barnen säger ”Jag får ju se mommo först om 70 år”, ser Pamela Granskog en trygghet i saknaden. Hon tycker att tron är något som ska inkluderas i barnens uppväxt så naturligt och okonstlat som möjligt.

Familjen går med jämna mellanrum i gudstjänsten i Petrus församling, där barnen trivs i barnkyrkan. Själv växte Granskog upp med sommarläger i Pieksämäki och den traditionen har familjen återupptagit de senaste åren. Gud som haver är en självklarhet i vardagen, liksom små korta böner till exempel när barnen är rädda för mörkret.

– Men vi talar också med barnen om att man själv väljer om man vill tro eller inte.

Läs mera i Kyrpressen 19/2017

Emelie Wikblad



Mest läst

    Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

    diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

    parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

    asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

    Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

    profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

    samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

    bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

    radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

    orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

    gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

    Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

    sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

    extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

    Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

    Mest läst

      kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

      den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

      FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

      film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

      KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

      Mest läst