– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

"Luther märkte inte hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växte"

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

Innan reformationsåret 2017 ens hann börja var vi många som undrade när det egentligen ska ta slut. Vandringarna, andakterna, resorna och mässorna, alla i Luthers fotspår, syns ändlöst många i den kyrka som bär den stora reformatorns namn.

På ett kafé på Slottsgatan i Åbo sitter en finlandssvensk teolog och förklarar varför han är irriterad på hur man talar om Luther.

– I flera hundra år har Luther framställts som den stora hjälten. På 1800-talet var han den stora nationalisten i Tyskland, senare blev han nazisternas hjälte. I Östtyskland var han den stora revolutionären. Och nu ska han vara den stora liberalen. Alla de här bilderna är ungefär lika fel. Det irriterar mig jättemycket, säger Patrik Hagman, författare och universitetslärare i praktisk teologi.

Denna irritation är en av orsakerna till att Hagman, tillsammans med den svenska teologen Joel Halldorf, skrev en bok om Luther, med titeln Inte allena – varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker (Libris 2017).

"Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna."

– Vi ville tona ner hysterin. Mitt sätt att vara teolog och kristen är ekumeniskt. Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna. Jag är inte emot Luther, men jag vill inte renodla honom.

Boken är en naturlig fortsättning på den teologipodd, Läsarpodden, som Hagman och Halldorf gör tillsammans.

– Orsaken att vi ens började med podden är att vi tänker väldigt lika. I det här skedet vet jag inte längre vilka som är Joels tankar och vilka som är mina.

Mer spretig än man tror

Bokens titel, Inte allena, syftar på tanken att Luthers lära om nåden ledde till en smal vision av nåden. Det som var en viktig och befriande insikt för Luther, nämligen att det är nåden som frälser, är nödvändigtvis inte en balanserad summering av den kristna tron.

En av era poänger är att tanken att människan växer genom goda gärningar var en vanlig uppfattning under medeltiden men att Luther glömde bort den. Varför blev det så?

– Det undrar jag själv. Det är jättemärkligt. Men som jag uppfattar det så finns det ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer. Han kommer fram till att det är ett sätt att förneka vårt beroende av Guds nåd om vi uppfattar att några av de goda gärningar vi gör är värdefulla.

"Det finns ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer."

Problemet är att det inte fungerar så i verkligheten, säger Hagman.

– Det är en ganska självklar insikt att till exempel goda vanor formar vem vi är. Det ska nog ganska mycket till att förneka det, vilket Luther gör.

– Det att ingen människa skulle bli god av att göra goda gärningar motsvarar inte vår mänskliga erfarenhet. När vi måste lyfta upp det här på ett abstrakt andligt plan så klipps förankringen till vårt vardagsliv. Och det är ett ganska vanligt problem i lutherska sammanhang.

Luthers rädsla för gärningslära drev enligt Hagman och Halldorf undan den konkreta vägledningen i det kristna livet och underminerade grunden för trons konkreta, materiella sida.

– Det här är lite av en paradox. Luther själv uppfattade att det var viktigt med goda vanor, som att börja dagen med morgonandakt och avsluta den med kvällsandakt. Men ändå är de goda vanorna svåra att motivera utgående från hans teorier.

När Hagman själv var yngre och sökte vägledning märkte han att många präster var väldigt obekväma i rollen att undervisa människor om hur de skulle leva sina liv.

– De kunde undervisa i Bibeln och hur vi bör tänka men mycket litet om hur vi bör göra.

Varför är det då viktigt med de goda vanorna? Jo, Hagman tror i och för sig på människans goda vilja, men är mindre benägen att tro på hennes förmåga.

– Ett sätt att förstå kyrkans uppdrag är att säga att kyrkan ska hjälpa människor att leva sina liv här på ett bra sätt Vi klarar inte av saker ensamma, vi behöver vägledning och rutiner. Vi behöver en gemenskap som stöder oss för att kunna utvecklas som människor.

– Dessutom är det tveksamt om människor i dag överhuvudtaget är särskilt bekymrade över hur lagen plågar deras samvete, och då vet de heller inte vad de ska med nåden till. Lagens hot har i stället ersatts av tidens falska krav, som till exempel kraven att vara produktiv, effektiv, sexig och populär. Men medan lagen i Luthers mening handlar om rättmätiga krav på oss bygger dessa krav på lögn.

Den moderna psykologin har kommit hela vägen runt

Våra identiteters formbarhet lyfts numera också fram i postmodern filosofi och psykologi. Det har dykt upp olika former av kognitiv terapi, där våra handlingar ska förändra hur vi tänker. Rörelsen går utifrån in, i stället för inifrån ut.

"I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp."

– Det är rätt intressant, för på den punkten har ju den moderna psykologin kommit hela vägen runt, ungefär till den punkt de gamla grekerna var på. I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp.

Han värjer sig ändå för en för mekanisk syn på människan.

– Vi får inte heller ha för stor tilltro till disciplin. Jag har märkt att vissa av mina studenter är väldigt inspirerade av olika lärjungaträningsprogram. Jag får ibland känslan att de tror att de kan arbeta med sitt andliga liv som de arbetar med sina muskler. Men våra ansträningar kan aldrig ersätta livserfarenheten. I det andliga livet är det livet självt som lär oss.

Det här är en förkortad version av artikeln med Patrik Hagman. Läs hela texten i Kyrkpressen nr. 6/2017.

Christa Mickelsson



TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15