Sedan Nino Mick vann Sverigemästerskapet i Poetry Slam 2013 har hen kunnat försörja sig på estradpoesi. (Foto: Nadim Elazzeh)

Varken hona eller hane när floden kommer

transfrgor.

Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken.

27.5.2016 kl. 15:38

För några år sedan uppträdde estradpoeten Nino Mick i en kyrka i Malmö. Det startade en inre process: hen behövde utforska sin gudsrelation. Nu skriver Nino Mick en föreställning som ska turnera i kyrkor – om transfrågor, Gud och klimathot.

Det var kraftfulla ögonblick när Nino Mick första gången som transperson framförde sin poesi i en kyrka. Att Nino Mick är transperson betyder att hens könsidentitet i dag skiljer sig från det kön som hen registrerades som vid födseln.

– När jag fick inbjudan att uppträda blev kyrkan en plats som jag fick återerövra. Som barn var jag mycket i kyrkan, och som sjukskriven deprimerad tonåring var kyrkan det enda sammanhanget där jag inte behövde prestera. Men när jag kom ut för mig själv som queer (som icke-heterosexuell, red. anm.) gav kyrkorummet en känsla av att jag inte var välkommen.

Det var inte så att någon i kyrkan sade något elakt om Nino Micks nya könstillhörighet.

– Jag vågade ju inte ens testa att vara queer i kyrkan, utan drog mig undan självmant.

Människorna i kyrkan hade i stället på ett subtilt sätt kommunicerat att kyrkan består av heterosexuella personer som antingen är män eller kvinnor.

– Det handlar om hur man pratade om homosexuella när jag var barn och tonåring. Ingen trodde att homosexualitet hade något att göra med någon i rummet, och där satt vi ändå. Den här typen av händelser gav mig en känsla av att min församling inte ville ha mig där som queer, men de formade också min gudsbild. Jag kände att Gud inte ville ha mig med.

Vattnet stiger, arken fylls

Efter framträdandet i Johanneskyrkan i Malmö började Nino Mick processa sitt förhållande till kyrkan och Gud.

– Jag skrev mycket om min relation till Gud, som jag inte kan få att försvinna. Den finns ju där. Som tonåring tvivlade jag en del på Guds existens, men det var först när jag kom i konflikt med kyrkan som jag verkligen började känna att Gud finns. Helt tydligt var det ju en relation som jag förhöll mig till.

Nino Mick ansökte om ett kulturstipendium från Svenska kyrkan för att utforska ämnet närmare, med utgångspunkt i den bibliska berättelsen om Noa och flodvågen. Stipendiet kom hösten 2015, och tack vare summan på 100 000 kronor kan Nino Mick nu fullt ut ägna sig åt projektet Ninos ark.

– Noas ark är en fruktansvärd berättelse. Ändå berättas den ofta för barn. Det är mycket gulliga djur, fina färger och en fenomenal regnbåge i slutet. Den slutar med en stark känsla av hopp.

Men det som inte syns i barnböckerna är alla som lämnas utanför arken. De som dör när syndafloden kommer.

– Det som bränner till för mig är att det var just en hona och en hane av varje art som fick följa med i arken. Det är lätt att relatera till den indelningen som transperson, för det är så samhället ser ut. Vi tvingas välja mellan två omklädningsrum, varav inget känns rätt. I förlängningen måste vi välja om vi vill ha en plats i arken. Vi lever hela tiden med den stora risken att bli avvisade om vi inte passar in i de färdiga kategorierna.

Rädslan att bli avvisad, att lämnas kvar utanför arken, återfinns i relationen till Gud.

– Får jag komma till himlen eller inte? Havet stiger och det går inte att kontrollera. Kommer jag att bli ensam kvar när arkens dörr stängs?

Hen kommer fram till att grundfrågan är om vi kan lita på Gud.
– Skulle jag få följa med i arken, trots att jag varken är hona eller hane?

”Och vår Gud hade alltid lärt oss givmildhet, så dom sa: ’Har du ingen skam i kroppen? Här. Du får lite av oss.’ ”

Ur Ninos ark

Vattnet stiger, inte bara i sagan

Förutom transfrågor och Gud kommer Ninos ark också att behandla klimatförändringarna, som enligt Nino Mick är hens generations största skräck.

– De är som havet i berättelsen, som bara stiger och stiger. Vi saknar kontroll över förändringarna, men de pågår hela tiden. Var finns Gud i det här?

Som 90-talist har Nino Mick växt upp med ett ekonomiskt sätt att prata om samhället.

– Ekonomisk tillväxt har känts som ett väldigt naturligt argument. Men det är inte neutralt. Jakten på ekonomisk tillväxt har hela tiden prioriterats högre än att bevara jorden som en plats vi alla kan leva på.

Under hela hens livstid har det pågått förhandlingar mellan länder om klimatet.

– Ekonomisk tillväxt och frihandelsavtal har alltid trumfat över miljöfrågor. ”Okej, vi ska ha som mål att sänka koldioxidutsläppen – i den mån det inte påverkar ekonomin.” Resultatet ser vi 25 år senare. De framsteg som ändå gjorts har ätits upp av ekonomier som vuxit med hjälp av till exempel kolkraft.

Det senaste året har också inneburit förändringar i samhällsklimatet.

– Vi har gått från en uttalad politisk vilja för öppna gränser till att gränserna har stängts. Jag har tänkt på det här utestängandet i form av arken. Vem drunknar? Är det verkligen jag som transperson – men som också är vit och medelklass som kan försörja mig på skrivande – som lämnas utanför? Är det verkligen jag som inte får följa med på arken som byggs, om det är en nyliberal lyxkryssare som växer fram?

Vattnet sjunker undan

Nino Mick ser fram emot samtalen efter föreställningarna.

– Jag vill att det ska drickas kyrkkaffe efter föreställningen och att vi ska föra ett djupare samtal. Det behövs för att världen ska bli bättre.

Nino Mick hade inte velat ge sig in i kristna sammanhang igen om inte hen hade upplevt att kyrkan är en motkraft till de nyliberala och individualistiska strömningarna.

– Kyrkan kan vara en tung institution ibland, men jag måste erkänna att det känns tryggt att det finns den typen av allierad i frågor som jag tycker är viktiga. Det betyder något när biskopar skriver brev. Kyrkan känns som en bromskloss som hindrar att vi skenar iväg i väldigt otäcka riktningar.

Föreställningen Ninos ark turnerar under hösten 2016 och våren 2017 i svenskspråkiga kyrkor, främst i Sverige. Också finlandssvenska församlingar kan ta kontakt om de är intresserade av en föreställning.

Liisa Mendelin



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14