För Anne-Louise Nilsson och hennes sambo har tiden som stödfamilj varit givande. – Det finaste är att få uppleva glädjen tillsammans med barnen. (Privat foto)

När de egna krafterna tryter kan stödfamiljen hjälpa både vuxna och barn

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo träffades på en kryssning mellan Stockholm och Helsingfors. Båda var skilda sedan tidigare och när kärlek uppstod tog det inte så länge förrän Anne-Louise Nilsson, som är född och uppvuxen i Sverige, tog sitt pick och pack och flyttade till Tolkis, en bit från Borgå. Varken hon eller sambon hade barn sedan tidigare och några gemensamma barn blev det inte heller.

– Vi funderade en hel del på hur vi skulle gå till väga. Vi behövde mera barn och lek i vårt liv.

I Borgåbladet läste Anne-Louise om den skriande bristen på stödfamiljer och hörde av sig till Borgå stad för att meddela sitt intresse.

– Jag ringde och berättade att vi är intresserade av att bli både stöd- och fosterfamilj.

I Finland får ett tusental barn varje år hjälp av en stödfamilj, och lika många väntar på hjälp. Avsikten med en stödfamilj är att hjälpa barnet och familjen när föräldrarnas egna krafter tryter, och när det sociala nätverket saknas eller finns långt borta. En stödfamilj kan också vara till hjälp om barnets familj råkar ut för en kris eller när ett barn behöver specialstöd. Oftast får barnet komma till stödfamiljen ett veckoslut i månaden, beroende på vad föräldrarna och stödfamiljen kommer överens om.

– Stödfamiljer är helt vanliga familjer som har tid att vara ett stöd för barnen och som kan erbjuda en trygg och säker tillvaro. Det kan vara allt från barnfamiljer till barnlösa par och personer som bor ensamma, säger socialarbetare Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen.

Efter att ha gått en så kallad Pride-förberedelsekurs i Borgå stads regi blev Anne-Louise Nilsson och hennes sambo beviljade att bli stöd- och fosterfamilj.

– Det var en omfattande utbildning där vi fick fundera mycket kring vår egen uppväxt, relation till familjen, hur våra sociala nätverk ser ut och så vidare, säger Anne-Louise Nilsson.

Under hösten 2012 fick paret ta emot sitt första stödbarn. Det var en treårig finsk flicka. Några månader senare fick de också en svenskspråkig flicka i samma ålder.

– I båda fallen handlade det om ensamstående mammor som var på gräsen till utbrändhet, säger Anne-Louise Nilsson.

I början fick barnet komma på besök för några timmar. Gradvis utökades tiden till en hel dag, sedan en natt och tillslut en hel helg.

– Vi har haft väldig tur för det har gått smidigt ända från början. Vi har bra kontakt med föräldrarna och kommer överens med dem när de behöver hjälp och när det passar oss att ta emot. Vi är ju en egen familj med vårt program och våra vänner. Är det så att vi är bortbjudna en helg när vi har ett barn så tar vi henne med oss.

Det behöver inte vara stora svårigheter inom familjen som ligger bakom beslutet att söka hjälp av en stödfamilj.
Signaturen ”Peetra” skriver på ett finlandssvenskt debattforum att hon och hennes dotter använder sig av en stödfamilj: ”Det är alldeles underbart att komma ifrån varann en gång i månaden. Dessutom får hon lite manliga förebilder därvia, vilket är jättebra. Min granne är också en ”helt normal” ensammamma och har stödfamilj för sina barn.”

Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen håller med om att tröskeln för att söka hjälp ska vara låg.

– En stor del av dem som behöver en stödfamilj är ensamstående, familjer som saknar ett socialt stödande nätverk eller föräldrar som helt enkelt behöver egen tid. Föräldrarna uppskattar att det finns en plats där de kan lämna barnet över en helg och veta att barnet får vistas i en trygg miljö som erbjuder nya upplevelser och värdefulla relationer till andra vuxna.

Läs mer om stödfamiljer i veckans nummer av Kyrkpressen.

Michaela Rosenback



SAMARBETSFÖRHANDLINGAR. Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen. 26.4.2022 kl. 19:00

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

TINGSRÄTTEN. Pengar avsedda till välgörenhet som kanaliserats via ett privat konto är beskattningsbar inkomst. Det slår Österbottens tingsrätt i Karleby fast och dömer Johan Candelin för grovt skattebedrägeri till villkorligt fängelse. 25.4.2022 kl. 16:40

KYRKOMÖTET. Klicka på nyheten så får du se direktströmningen! 3.5.2022 kl. 18:14

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens kyrkodagar pågår som bäst, efter ett långt uppehåll på grund av coronapandemin. 21.4.2022 kl. 19:08

sexuella minoriteter. Församlingsrådet i Vasa svenska församling öppnar sina utrymmen för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. Beslutet fattades i går kväll efter omröstning där rösterna föll tolv mot tre. Motförslaget var att vänta tills kyrkan löst äktenskapsfrågan. 28.4.2022 kl. 16:05

KYRKOMÖTET. I sitt öppningstal vid kyrkomötet på tisdag 3 maj talade ärkebiskop Tapio Luoma om kriget som Ryssland inledde i Ukraina i februari. 3.5.2022 kl. 15:03

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Cirka tre fjärdedelar av församlingsmedlemmarna på Bergö har skrivit under en namnlista som motsätter sig sammanslagningen av Malax, Petalax och Bergö församlingar. 4.5.2022 kl. 15:48

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56

ETT GOTT RÅD. Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd". 19.4.2022 kl. 14:55

kyrkbrand. Bergans kapell byggdes av frivilligkrafter på 1920-talet. Myndigheterna utesluter inte mordbrand. 14.4.2022 kl. 09:24

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55