För Anne-Louise Nilsson och hennes sambo har tiden som stödfamilj varit givande. – Det finaste är att få uppleva glädjen tillsammans med barnen. (Privat foto)

När de egna krafterna tryter kan stödfamiljen hjälpa både vuxna och barn

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo träffades på en kryssning mellan Stockholm och Helsingfors. Båda var skilda sedan tidigare och när kärlek uppstod tog det inte så länge förrän Anne-Louise Nilsson, som är född och uppvuxen i Sverige, tog sitt pick och pack och flyttade till Tolkis, en bit från Borgå. Varken hon eller sambon hade barn sedan tidigare och några gemensamma barn blev det inte heller.

– Vi funderade en hel del på hur vi skulle gå till väga. Vi behövde mera barn och lek i vårt liv.

I Borgåbladet läste Anne-Louise om den skriande bristen på stödfamiljer och hörde av sig till Borgå stad för att meddela sitt intresse.

– Jag ringde och berättade att vi är intresserade av att bli både stöd- och fosterfamilj.

I Finland får ett tusental barn varje år hjälp av en stödfamilj, och lika många väntar på hjälp. Avsikten med en stödfamilj är att hjälpa barnet och familjen när föräldrarnas egna krafter tryter, och när det sociala nätverket saknas eller finns långt borta. En stödfamilj kan också vara till hjälp om barnets familj råkar ut för en kris eller när ett barn behöver specialstöd. Oftast får barnet komma till stödfamiljen ett veckoslut i månaden, beroende på vad föräldrarna och stödfamiljen kommer överens om.

– Stödfamiljer är helt vanliga familjer som har tid att vara ett stöd för barnen och som kan erbjuda en trygg och säker tillvaro. Det kan vara allt från barnfamiljer till barnlösa par och personer som bor ensamma, säger socialarbetare Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen.

Efter att ha gått en så kallad Pride-förberedelsekurs i Borgå stads regi blev Anne-Louise Nilsson och hennes sambo beviljade att bli stöd- och fosterfamilj.

– Det var en omfattande utbildning där vi fick fundera mycket kring vår egen uppväxt, relation till familjen, hur våra sociala nätverk ser ut och så vidare, säger Anne-Louise Nilsson.

Under hösten 2012 fick paret ta emot sitt första stödbarn. Det var en treårig finsk flicka. Några månader senare fick de också en svenskspråkig flicka i samma ålder.

– I båda fallen handlade det om ensamstående mammor som var på gräsen till utbrändhet, säger Anne-Louise Nilsson.

I början fick barnet komma på besök för några timmar. Gradvis utökades tiden till en hel dag, sedan en natt och tillslut en hel helg.

– Vi har haft väldig tur för det har gått smidigt ända från början. Vi har bra kontakt med föräldrarna och kommer överens med dem när de behöver hjälp och när det passar oss att ta emot. Vi är ju en egen familj med vårt program och våra vänner. Är det så att vi är bortbjudna en helg när vi har ett barn så tar vi henne med oss.

Det behöver inte vara stora svårigheter inom familjen som ligger bakom beslutet att söka hjälp av en stödfamilj.
Signaturen ”Peetra” skriver på ett finlandssvenskt debattforum att hon och hennes dotter använder sig av en stödfamilj: ”Det är alldeles underbart att komma ifrån varann en gång i månaden. Dessutom får hon lite manliga förebilder därvia, vilket är jättebra. Min granne är också en ”helt normal” ensammamma och har stödfamilj för sina barn.”

Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen håller med om att tröskeln för att söka hjälp ska vara låg.

– En stor del av dem som behöver en stödfamilj är ensamstående, familjer som saknar ett socialt stödande nätverk eller föräldrar som helt enkelt behöver egen tid. Föräldrarna uppskattar att det finns en plats där de kan lämna barnet över en helg och veta att barnet får vistas i en trygg miljö som erbjuder nya upplevelser och värdefulla relationer till andra vuxna.

Läs mer om stödfamiljer i veckans nummer av Kyrkpressen.

Michaela Rosenback



FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24