En kyrka för de andra

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

Jesus säger ”Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.” I en tid när surdegsbröd är inne, är kanske detta Jesusord en bra början för ett sökande efter framtidens kyrka.

Det verkar finnas två modeller för församlingsliv som fungerar ”bra”. Det vill säga, de är relativt lätta att genomföra. Dels har vi ”den starka kärnan” som samlas kring god kristen gemenskap, delade värderingar och kanske livsstil. Detta är surdegen.

Dels har vi ”servicekyrkan”, där kyrkans anställda har en god kontakt med samhället i samband med förrättningar och förrättningssamtal. De kan möta människor i deras behov och ge verklig hjälp i krissituationer. Detta är ”knådandet”.
Båda dessa sätt att vara församling är ganska lätta att förverkliga, och det finns gott om exempel på dem i Svenskfinland. I praktiken är givetvis de flesta församlingar något slags hybrid mellan dessa två, även om den första modellen är vanligare i väckelsebygder och den senare i de mera sekulära större städerna.

Finns det ett problem i detta? Ja, för när diskussionen går kring hur församlingen ska fungera och arbeta är det oftast dessa två som framställs som de enda alternativen. De ställs emot varandra, så att de som arbetar med bönemöten, ungdomssamlingar och lovsångskvällar antas vara emot folkkyrkomodellens tanke på öppenhet.

Eller tvärtom, så att de som betonar betydelsen av att kyrkan kan nå alla människor i samhället förväntas uppfatta församlingsgemenskapen som mindre viktig.

Läs hela artikeln i papperstidningen 10/2014.
Webred



I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Det nya missionsstiftet skapar förvirring anser biskoparna. Nu får alla lutherska präster brev. 22.3.2013 kl. 12:15

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären. 21.3.2013 kl. 11:43

KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00