Jag är ännu en novis i tron

Människa. Marja Einola tar inget för givet, men känner att hon blivit ledd sedan tonåren och att hon är där hon ska vara. 8.7.2010 kl. 00:00

Marina Wiik

Marja Einola är finskspråkig i grunden, men talar en utmärkt svenska. Det var hennes och sambons hemspråk i över 20 år och kunskaperna kom väl till pass i yrkeslivet.

Marja Einola bläddrar entusistiskt i en färggrann, tjock bok. Den handlar om årets upplaga av passionsspelet i tyska Oberammergau. Hon besökte tillställningen för två veckor sedan och är fortfarande eld och lågor över upplevelsen.

– Koristerna och skådespelarna var amatörer från orten, men de var otroligt skickliga. Bredvid mig satt några engelsmän och på andra sidan hade jag ett gäng japaner – och inte en enda mobiltelefon ringde! 

För fem år sedan skulle hon knappast ha kommit sig för att åka och se på ett passionsspel. Dels var hon inte speciellt intresserad av andliga frågor, dels fungerade hon som egenvårdare åt sin sambo Hans Lindskog. Han hade insjuknat i Parkinsons sjukdom år 2002 och krävde tillsyn dygnet runt.

– Det var tuffa tider, men jag ångrar inte en minut. Sjukdomen framskred snabbt och förändrade också hans personlighet. När jag fick honom att skratta eller minnas gamla tider kändes det som en fest.

Några år efter insjuknandet föreslog Hans att de skulle flytta tillbaka till hans hemby Nedervetil, som han lämnat 50 år tidigare. Sommaren 2006 flyttade paret in i en lägenhet i byns centrum Murick. Trots att Einola bott hela sitt liv i Vanda, kändes steget inte stort.

– Jag gillar att bo nära naturen och att ha grundläggande service i närheten. Dessutom är människorna så trevliga här – även de som jag inte känner hälsar och kommer fram för att prata.

I pappas fotspår

När Hans avled i januari 2008 beslöt Marja Einola att stanna kvar i byn.

– Jag är ensambarn till två ensambarn och har inga nära släktingar i livet. Jag tror att jag skulle ha varit mycket mer ensam i Vanda.

Einola växte upp i ett hus i närheten av Dickursby, som på den tiden ännu räknades som landsbygd. Mamman var kontorist och pappan kemist. Han var också en stor naturvän och brukade ta sin dotter och hennes bästa vän på utflykter i närmiljön.

– Vi grillade korv och lärde oss namnen på växter och djur. Jag fick vara barn och leka, men mina föräldrar behandlade mig som en jämlik och gav mig lämpligt med ansvar. 

Den trygga barndomen fick ett abrupt slut när Einolas pappa dog överraskande då hon var 14 år.

 Läs mera i Kyrkpressen 27/2010

Marina Wiik



sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00