Därför väckte Maria Magdalena debatt

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006.
1.7.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Mårten Wallendahl säger att det är en kombination av många element som gjorde att diskussionen om pjäsen Maria Magdalena blev så omfattande.

– Ska människor vända sig till kyrkan endast för bröd? Eller kan skådespel tillföra något? Det här finns det helt klart olika åsikter om, säger Mårten Wallendahl och syftar på diskussionen om pjäsen Maria Magdalena.

Bara sättet på vilket debattörer omnämnde pjäsen, som uppfördes våren 2006, vittnar om åsiktsskillnader – allt från teater, dialog, passionsdrama och föreställning användes för att beskriva monologen.

Avhandlingen Bröd och skådespel åt folket? - Mediediskussionen om monologen Maria Magdalena ger ett svar på varför pjäsen blev så omdiskuterad. Wallendahl har kommit fram till att det är flera faktorer som ledde till att diskussionen tedde sig som den gjorde. Fem element i kombination orsakade debatten.

– Hade ett enda av de fem saknats hade inte diskussionen sett ut som den gjorde eller kanske inte ägt rum över huvudtaget, säger Wallendahl.

De fem elementen är kvinnan, sexualiteten, den sakrala lokalen, tolkningen och media.

– Hade en pjäs om en manlig lärjunge väckt samma problem? Eller är det frågeställningen om att Jesus kan ha väckt åtrå hos en kvinna som ledde till problem, funderar Wallendahl.

Han fortsätter med att fråga sig om samma känslor väckts om pjäsen inte framförts i kyrkorum och församlingssalar. Eller låg problemet i att en berättelse som uppfattats som helig satts in i en vidare kontext?

– Får man dra egna slutsatser och göra antaganden?

Medieuppbåd

Slutligen lyfter han fram medierna. Hade debatten alls ägt rum om pjäsen inte tagits upp av dem?

– Via media fick många människor en bild av pjäsen och de största åsiktsutbytena ägde rum innan de flesta ens sett pjäsen. Praktiskt taget alla finlandssvenska tidningar samt tv och radio tog upp problematiken och flera finska hakade på. Fokus låg på konflikterna.

Han sammanfattar och säger att alla faktorer tillsammans formade debatten och gjorde den så omfattande.

– Sedan kan man ju fråga sig om det var lyckligt eller olyckligt att det blev som det blev. Några egentliga konsekvenser för kyrkan fick pjäsen inte. Men den hade knappast blivit en sådan publiksuccé om det inte var för uppståndelsen.

Läs mera i Kp 27/2008.

Christa Mickelsson



Människa. Hur förändras julfirandet när man får barn? Svaret blir både inte alls och helt och hållet. 18.12.2010 kl. 00:00

Människa. För femtio år  sedan omkom Bo-Sanfrid Höglunds far i flygolyckan i Kvevlax. Nu skriver sonen en bok om händelsen. 17.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Åbo har inte bara kulturhuvudstadtiteln 2011. Staden har också landets första församlingsanställda kultursekreterare på svenskt håll. ”Missions- och kultursekreterare”, det är Laura Karankos titel i Åbo svenska församling. Sedan hösten arbetar hon deltid med det bästa hon vet. 17.12.2010 kl. 00:00

Människa. Livet har två sidor – ett dramatiskt i strålkastarljuset, ett annat stillsamt tillsammans med familjen. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Läkarbristen i Finland underlättas sedan länge av utländska läkare som gästar eller stannar i landet för gott. Kanske prästbristen kunde botas med samma medicin? 16.12.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. –  Ja, det är ju så lite kalorier i kaffet så det behövs ingen välsignelse. 16.12.2010 kl. 00:00

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bikthemligheten för präster luckras upp när det gäller övergrepp mot barn. Regeringen och kyrkan kom överens om saken förra veckan. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. När biskop Björn Vikström visiterade Lappfjärd-Kristinestads församling vägrade kaplan Markus Saarinen att vara med. Orsaken var att Saarinen tycker att biskopen är en falsk lärare. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherde Anders Kronlund i Närpes blir kantorsvikarie i Esbo svenska församling. Församlingsrådet valde Kronlund bland tre sökande. 14.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Borgå stifts biskop Björn Vikström krönte Finlands lucia på måndagskvällen i Helsingfors domkyrka. 14.12.2010 kl. 00:00

Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43