Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes
döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.
Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.

Vad är svårare än att be om förlåtelse?

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

När Heikki Sarmanto var liten fanns det en enorm bibel med fantastiska bilder i familjens hem i Kronohagen i Helsingfors.

– Jag var kanske tio år och jag levde mig helt och hållet in i berättelserna. Jag läste inte Bibeln, jag var inne i den. Kanske är det så att människan i just den åldern lär sig mera än i någon annan ålder.

I dag är Bibeln självklar för honom, som en del av vår bakgrund och kultur.

– Bibeln är en massiv dagbok om den mänskliga historien. I den bemärkelsen är den varje människas bok. Det är bara att gå till biblioteket och låna den. Man måste kunna förhålla sig till Bibeln på det sättet, alla har rätt att uppleva den på sitt sätt.

– Min goda vän Juhani Aaltonen, som också spelar saxofon och flöjt i oratoriet om Johannes döparen, är djupt troende. Han sa till mig en gång: Det är inte du som läser Bibeln, det är Bibeln som läser dig.

"Människor minns inte ens sitt eget telefonnummer."

Sarmanto varnar för historielöshet, kallar den oerhört farlig.

– Ändå blir människors kunskap om det förflutna allt mer bräcklig. Människor minns inte ens sitt eget telefonnummer.

Historien upprepar sig

Idén till oratoriet John the Baptist, som har urpremiär i Johanneskyrkan i Helsingfors på lördag, föddes för tjugo år sedan under en av de perioder då Sarmanto bodde i New York.

– Redan i början av nittiotalet samarbetade jag med Kim Rich. Hon är en genial amerikansk textförfattare och kompositör. Vi hade gjort ett par stora beställningsjobb tillsammans och när de var klara satte vi oss ner och funderade på framtiden.

Det var då som tanken på Johannes döparen dök upp.

– Jag kände inte någon som gjort ett verk om honom tidigare.

Och vi vet väldigt lite om honom. Han levde i ödemarken, samlade människor omkring sig, skrämde makthavare, irriterade prästerskapet och avrättades till slut. Men vem var han?

Johannes döparens budskap är tidlöst, menar Sarmanto.

– Samma sak som hände i samhället på Johannes döparens tid händer ännu i dag. Historien upprepar sig. Ledare missbrukar sin makt. Människors själviskhet är stor. Johannes talar i

Matteusevangeliet om huggormsyngel.

"Kärnan i hans budskap är att vi ska lyssna till den sanna rösten i vildmarken, att vi ska göra bättring."

– Kim Richs svar på frågan varför vi valt Johannes döparen är att alla känner till honom men att ingen känner honom. Kärnan i hans budskap är att vi ska lyssna till den sanna rösten i vildmarken, att vi ska göra bättring.

Nåd och förlåtelse

Samarbetet mellan Kim Rich, som besöker Helsingfors för att delta i uruppförandet, och Heikki Sarmanto går till så att han skickar melodier till henne och hon skickar texter till honom.

– Texten och musiken föds parallellt. Vi matar varandra. Musiken både beskriver och understryker det som händer i texten.

Verket framförs på engelska, och översätts i programbladet till finska och svenska. Sarmanto öser beröm över Kim Rich.

– Hennes texter är oerhört mångfasetterade. Det händer att jag rörs till tårar när jag läser det hon sänder mig.

Berättelsen börjar i ödemarken, med pilgrimernas kör och slutar med Johannes död.

"Ingen är alltigenom ond, inte heller Herodes fru. De är människor som är rädda för olika saker, liksom vi alla."

– De som orsakat hans död bearbetar situationen och försöker framstå som oskyldiga. Kim Rich ville inte skapa endimensionella personer. Salome, som ber Herodes om att få Johannes döparens huvud på ett fat, är till exempel inte så ond som i Richard Strauss opera om henne. I oss alla finns både ont och gott. Ingen är alltigenom ond, inte heller Herodes fru. De är människor som är rädda för olika saker, liksom vi alla.
Johannes Döparens kanske viktigaste budskap, tror Sarmanto, är det om nåd och förlåtelse.

– Vad är svårare än att förlåta? Eller att be om förlåtelse? Jag vill att nåden ska prägla oratoriet. Frihet är också ett viktigt tema. Salome är kuvad, underordnad, liksom slavinnan Tabitha. De drömmer, och sjunger, om frihet.

Musiken känner inga gränser

Musiken i oratoriet är en blandning av rytmisk musik, etno, gospel, jazz och till och med blues.

– Jag vill inte fastna i jazzklichéer utan använder all slags harmonik.

Han har inspirerats av harmonier från Nordafrika och Mellanöstern.

– Vi vet ganska lite om hur rik musik det spelas i arabvärlden. När en egyptisk sopran framförde en dikt av Eino Leino till min musik på operan i Egypten tidigare i år, och jag satt vid flygeln, fascinerades jag oerhört av hur melodin förändrades för att hon sjöng på arabiska. Den förändrades, och det var språkets förtjänst.

Den orientaliska musiken innehåller många element av folkmusik.

"Samma klangvärldar ljuder i norra Lappland när en same kallar på sina renar som i Mellanöstern i moskéernas böneutrop. Det är samma melankoliska längtan i dem båda."

– Världen är full av folkmusik. Jag är en vanlig finne, men ändå en kosmopolit. Folkmusiken känner inga gränser. Samma klangvärldar ljuder i norra Lappland när en same kallar på sina renar som i Mellanöstern i moskéernas böneutrop. Det är samma melankoliska längtan i dem båda. Musik handlar om att kommunicera känslor, det handlar inte om förstånd.

Ett essentiellt drag i Sarmantos musik är improvisationen.

– Jag vill att alla kvällar är olika. Jag arbetar med musiker i världsklass och ger dem frihet att improvisera inom givna ramar.

Inga operaröster

Det är inga typiska operasångare som ger liv åt Johannes döparen, Herodes, Herodes fru och de övriga rollerna.

– Vi ville inte ha klassiskt skolade röster, utan naturliga. Sångarna sjunger i mikrofon.

Sarmanto och hans team ville hitta sångare som passar i rollerna.

– Vi har hittat en helhet av starka personligheter. När de sjunger är de inga sjungande dockor, utan verkliga personligheter.

Christa Mickelsson



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00