Recensioner

Djävulens uppgång och fall i kulturen

Erik Wahlström

”Om det är sant att människor behöver tro på en välvillig skapare för att skänka världen moraliskt värde, då kan det också vara sant att de behöver tro på en illasinnad kraft som är inblandad i mänskligt lidande.”

Det skriver Darren Oldridge i Mörkrets furste, en liten bok om djävulen som har getts ut på förlaget Fri Tanke, i översättning till svenska av religionshistorikern Per Faxneld.

Om Djävulen inte fanns skulle man vara tvungen att uppfinna honom, är Oldridges konklusion.

Att tro att det finns en ond kraft, kanske personifierad i en Djävul, är helt naturligt för människor som lider eller ser sina älskade lida oskyldigt. Tron på en god kraft är lika naturlig för den som ser en baby födas.

Många drar slutsatsen att godheten och ondskan (Gud och Djävulen) kämpar mot varandra i en kamp som kanske avgörs först vid världens slut.

Men denna oreflekterade världssyn kolliderar med teologernas krav att Gud ska vara både fullkomligt god och allsmäktig. Ytterst måste alltså Djävulen gå Guds ärenden.

Oldridge ger en kort men lärd översikt över djävulsgestaltens utveckling i den västerländska kulturen. Hans fokus är på litteraturen och i mindre grad på bildkonsten. Musiken skriver han ingenting om. Ändå hade de medeltida musikteoretikerna ett begrepp, ”Diabolus in musica”, Djävulen i musiken.

I Gamla testamentets början är det oklart om Satan alls är en självständig kraft, eller bara en aspekt av Jahve. Och Satan spelar fortfarande en försumbar roll inom judendomen jämfört med kristendomen och islam.

Under antiken spekulerade gnostikerna fritt kring detta: de ansåg exempelvis att ormen i paradiset var en positiv figur – han hjälpte ju Adam och Eva att få kunskap.

Gnostikerna förlorade kampen om att formulera den kristna läran och hamnade på historiens skräphög. Men de som segrade i lärokampen blev sittande med ett olösligt problem: teodicén eller frågan om Guds rättfärdighet.
När lärans väsentligaste drag hade slagits fast hade Djävulen tillerkänts statusen av en högst reell person – precis som folket alltid hade uppfattat honom. Hans karriär gick spikrakt uppåt.

Ondskan genomsyrade världsalltet. Majoriteten av alla människor kunde räkna med en evighet i helvetet – en konkret tortyrhåla där syndarna straffades med kroppsliga plågor.

Vi har en framstående demonolog i Finland, Kari Kuula, som också har intervjuats i Kyrkpressen. Kuula har skrivit böckerna Helvetin historia och Paholaisen biografia, som tillsammans berättar allt om ämnet som en lekman behöver veta (men bara på finska).

Han hävdar att många mildare djävuls- och helvetesläror hade kunnat byggas upp på texterna i NT genom att välja annorlunda betoningar. Men bilden av pinohelvetet grundade sig på Jesus egna ord (Matt: 25,41 och 46).

Djävulsboom

Den verkliga djävulsboomen inträffade på 1500- och 1600-talen (alltså inte under medeltiden!) då en moralpanik svepte genom Europa och Nordamerika och bland annat resulterade i inkvisitioner, häxjakter och paranoia. På ett paradoxalt sätt upphöjdes Djävulen till hela världens härskare – en mera konkret person än Gud själv. Teorin om arvssynden betydde ju att hela världen, enligt dess standardinställning, tillhörde Djävulen.

Den här perverterade världssynen motsvarade tidsandan. Religionskrig rasade, klimatet försämrades, skördar slog fel och farsoter svepte över länderna. Vetenskapliga och tekniska framsteg (bland vilka boktryckarkonsten var det främsta) hade inte ännu lättat på livsvillkoren.

Sedan dess har Djävulens aktier dalat. I litteraturen och konsten har han till och med börjat få en tragisk dimension. Han är, trots sitt skryt, en hopplös och ömklig figur. Han är dömd att förlora den kosmiska kampen till slut.

I den västerländska kulturens huvudfåra har Djävulen förbleknat till en abstrakt princip, eller till och med till en komisk marknadsföringsploj, exempelvis som en figur i reklam för grillkorv.

Men Oldridge varnar för att tro att Djävulen är död. Han lever nog kvar i många kyrkor och subkulturer. Kanske för att han måste uppfinnas på nytt varje gång han avlider?

Konsumentupplysning: det här är inte en andaktsbok. Inte heller en teologisk eller filosofisk utredning. Men den är kulturhistoriskt intressant, välskriven och välöversatt.



Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00
Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52