Recensioner

Hägring 38 av Kjell Westö

Sofia Torvalds
När jag tänker på Kjell Westös höstroman Hägring 38 tänker jag på färger: brunt, grått, människor i sepiatoner som står som om de poserade inför någonting som inger dem en vag känsla av oro.

Hägring 38 utspelar sig i ett Europa på väg att driva in i krig. Advokaten Claes Thune igenomlever en lång räcka strävsamma vardagar som lyses upp lite grann av hans nyanställda kontorist Matilda Wiik – en effektiv kvinna som bär på många hemligheter. Sorgen efter skilsmässan från hustrun Gabi släpar han efter sig som ett förlamat ben.
Thune är inte ensam, han har ju Onsdagsklubben: ett informellt diskussionsforum som samlar ett sällskap av gamla vänner till debatt och samvaro. Men politiken äter långsamt upp Onsdagsklubbens glädje och det blir tydligt att medlemmarna står på olika sidor i den konflikt som snart kommer att blossa upp på allvar.

Kontoristen Matilda Wiik släpar på förlamade kroppsdelar också hon. En gång var hon en ung flicka som hette Milja, men den flickan blev kvar i det röda fånglägret tillsammans med alla dem som svalt ihjäl. Sedan händer det hemska: kaptenen från lägret dyker upp på hennes jobb. Han är medlem i Thunes Onsdagsklubb, han är mycket äldre men hon känner genast igen honom.

Och det visar sig att Miljafröken inte alls blev kvar på lägret, hon finns kvar och hon har en plan.

Hägring 38 är en fundersam thriller. Westö berättar långsamt, kontrollerat och vackert om en vår, sommar och höst som leder fram till en obönhörlig eruption.

Eftersom den tveksamma advokaten Thune blir läsarens självklara identifikationsobjekt kan vi också identifiera oss med hans liberalt borgerliga känslor av skuld, skam och till och med skräck då han brottas inte bara med sin kontorists berättelse utan också med att den goda vännen, juden Joachim Jary, verkar förinta sig själv i samma takt som snaran dras åt kring judarna ute i Europa.

På så vis blir det här en berättelse inte bara om ett visst historiskt skeende och vissa personers handlingar under det skeendet, utan också om stora frågor som handlar om en människas värde och hur vi mer eller mindre omedvetet utgår från att vi kan indelas i olika grupper enligt hur viktiga vi är.

Kjell Westö frammanar en stämning som känns så konkret att jag ser den som en serie bilder: en kvinnas blus som klibbar fast sig vid hennes rygg en het oktoberdag, en Helsingforsgata i regn, lukten av malmedel och otvättat hår, den där känslan i magen då man oroar sig för något.

Och sedan, som sagt, en värld i sepiabrunt, med människor som poserar som om de visste att ingreppet kommer att bli plågsamt. Så kommer jag alltid att minnas det sista året innan kriget kom, trots att jag inte ens var född då.

Sofia Torvalds

Förlag: Schildts & Söderströms 2013


Världen. För tjugo år sedan startade Finska missionssällskapet en församling i Siu Hong i nordösta delen av Hongkong. Det blev den sista FMS startade och den är fortfarande den minsta. 25.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kristna, judar och muslimer i Finland har grundat ett nytt samarbetsforum, Religionernas samarbete i Finland (RESA-forumet r.f.). 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. De första svenskspråkiga webbutbildarna har snabbutbildats för att hjälpa församlingarna ta i bruk sociala medier. 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sedd & hörd är ett projekt som vill stärka barn och ungas delaktighet i församlingarna och som bekostas av undervisningsministeriet. 24.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Utvecklingen av församlingsstrukturen i Lojotrakten har inletts. 23.1.2011 kl. 00:00

Kultur.  – Det är dansarens egen inre inställning som är avgörande, säger Titta Tunkkari, inhemsk pionjär inom kristen professionell danskonst och aktiv i Xaris Dance Finland.   22.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Vasa, Närpes, Jeppo och Raseborg. Det är några av de orter där Kvinnobanken är på gång att utvidga sin verksamhet i Svenskfinland. 21.1.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Jag har klarat av det. Jag har klarat av att gå fram till vilt främmande mänskor på gatan och ställt den kontroversiella frågan: Känner du Jesus? 20.1.2011 kl. 00:00

Ledare. I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda. 20.1.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag är tacksam över mitt lutherska arv, säger Sarah Tiainen, i dag andra pastor i Metodistkyrkan i Åbo. 20.1.2011 kl. 00:00

Allmän info. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Diakoniarbetarna i Vasa svenska församling vill vara tillgängliga också utanför centrum. Under två månader har de stöd av en väktare, men hur säkerheten på mottagningarna garanteras efter det är ännu öppet. 19.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Fontana Media, det förlag som ger ut bland annat Kyrkpressen, har fattat beslut om att sluta leverera läromedel. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Markus Saarinen har fått en skriftlig anmärkning av sin förman.  Orsaken är arbetsvägran i samband med biskop Björn Vikströms visitation. 18.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid söndagens prästvigning i Borgå domkyrka fick stiftet fem nya präster. 18.1.2011 kl. 00:00

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44